Förändra resandet i Skandinavien – med hjälp av Interreg

Hur får vi fler att välja cykeln istället för bilen till jobb och skola? Två svensk-danska projekt har visat att det går att förändra människors resvanor – och samtidigt göra nytta för miljön, hälsan och ekonomin. Jobbar din organisation med mobilitetsfrågor? Då kan ni få EU-pengar till projekt som sker över gränserna i Sverige, Danmark och Norge.

"Jag hade gärna tagit tåget till jobbet – om det bara gick att cykla sista biten från stationen."

Känner du igen dig? När fler tar bilen påverkar det både miljön, folkhälsan och plånboken negativt. Därför stödjer EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak projekt som vill förändra hur vi reser i södra Skandinavien. Samarbeten mellan aktörer i Sverige, Danmark och Norge kan få upp till 60 procent av sina kostnader betalda av Interreg.

Vad kan projekten handla om?

Ett exempel är att se till – och informera om – att det finns hyrcyklar på tågstationen. Det ger människor en liten knuff till att ändra sina beteenden. Detta är en typ av åtgärder som går att jobba med i ett Interreg-projekt, inom området Transport och mobilitet, säger Erik Johansson, projektrådgivare på Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Transport eller mobilitet – vad är skillnaden?

Ett Interreg-projekt handlar om att lösa gemensamma samhällsproblem över nationsgränserna. Inom området Transport och mobilitet är det lätt att associera insatserna till stora, omvälvande förändringar i transportstråk, nya broar eller andra förbindelser över gränserna. Men insatserna kan likaväl handla om att främja rörligheten inom ett mindre område.

Vi har många exempel på projekt som arbetar med en fråga väldigt lokalt i en kommun, men som utbyter erfarenheter från sina pilottester med andra aktörer, över gränserna. Eller som får hjälp med expertkompetens från grannlandet. Det blir ett gränsöverskridande utbyte som passar väl in i ett Interreg-projekt, säger Erik.

I en enkät som Interreg Öresund-Kattegat-Skagerraks projekt besvarade i våras uppgav två projekt, MOVE respektive Green Mobility Shift, att de bidragit till att närmare 2 000 personer kunnat förändra sina resevanor.

MOVE har med svensk inspiration genomfört kampanjen På egna ben i Danmark. Den handlar om att få skolbarn att ta sig till skolan genom att gå, cykla eller ta bussen, istället för bilen. Även Green Mobility Shift arbetar med att förändra resebeteenden. I ett av casen handlar det om att uppmuntra människor att använda supercykelvägar, i ett annat om ett försök med att låta människor använda sin arbetstid för att cykelpendla.

Andra exempel på mobilitetsåtgärder kan handla om att se över användarvänligheten i kollektivtrafikens biljettsystem, underlätta samåkning eller på andra sätt göra resandet mer effektivt, hållbart och inkluderande. Bara för att nämna några exempel, säger Erik.

Vem kan söka?

En viktig förutsättning för ett Interreg-projekt är att minst två aktörer från minst två olika länder (Sverige, Danmark, Norge) är partner i projektet.

När det handlar om vilka typer av aktörer som kan vara partner i ett projekt är det enklare att nämna vilka som inte kan söka – enskilda personer och enskilda firmor. I ett Interreg-projekt inom mobilitet behöver ofta någon regional eller kommunal aktör vara med i projektet, eller åtminstone vara kopplad till det, för att projektets målsättningar och resultat ska bli förankrade.

Kommuner och regioner är ofta en del av partnerskapen, men också forskningsaktörer, teknikleverantörer och företag, säger Erik Johansson.