Ofrivillig barnlöshet drabbar upp till vart femte par i Norden. Genom det svensk-danska Interregprojektet ReproUnion utvecklas ett snabbtest som ska göra provrörsbefruktning (IVF-behandling) både lättare och mer träffsäker för kvinnor - med förhoppningen att minska lidande och öka antalet lyckade behandlingar.

En stor utmaning idag är att vården till viss del måste gissa vilken hormonbehandling som passar kvinnan bäst vid IVF-försök - biologisk eller syntetisk. Något som gör behandlingen både osäker och varierande.

Genetikens oväntade betydelse

Forskare vid Lunds universitet har därför vänt sig till genetiken. I en klinisk studie omfattande 1 466 kvinnor upptäckte forskarna att kroppens respons på hormonbehandling i hög grad styrs av genetik. Denna skillnad visade sig vara större än forskarna trott.

- Det förvånande är att det inte bara är mängden hormon som avgör effekten, utan hur kroppen är genetiskt programmerad att svara på olika typer av hormon. Och att den programmeringen kan ha riktigt stor betydelse, säger professor Yvonne Lundberg Giwercman.

Munsvabbtestet kan visa rätt behandling

Studien visade att kvinnor svarar olika på hormonbehandling beroende på genetiska skillnader. När hormonbehandlingen matchades efter genprofil ökade antalet lyckade graviditeter. Genetiska tester är dock kostsamma och tar tid. I Interreg-projektet ReproUnion har forskarna utvecklat ett enkelt test med munsvabb. Inom en timme visar testet vilken typ av hormonbehandling som passar bäst.

- Tanken är att det ska vägleda läkaren vid val av det hormon som ska användas vid stimuleringen av äggstockarna, vilket sker innan IVF, säger Yvonne. Patent är sökt och bolaget Dx4Life AB har startats för att ta munsvabbtestet vidare mot kommersialisering.

- Vårt mål är att testet ska bli tillgängligt innan sommaren 2026, säger Yvonne, som även är VD för Dx4Life AB.

I ReproUnion väntar man sig att uppfinningen kommer att göra stor skillnad för kvinnor i fertilitetsbehandling.

- För patienterna kan det innebära större chans att få rätt behandling från början, färre misslyckade försök, färre biverkningar och därmed en mindre belastande behandlingsresa, säger Kristine Koppelhus, Director of Management Unit, ReproUnion.

Från forskning till kommersialisering

Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak-projektet ReproUnion har gjort det möjligt att skapa en miljö där forskare, kliniker och innovationsaktörer i Sverige och Danmark kan arbeta tillsammans genom hela innovationskedjan – från forskning till klinisk tillämpning.

- Den gränsregionala strukturen gör det möjligt att samla kompetens, patientmaterial och data på en nivå som inget enskilt land eller institution kan uppnå på egen hand, berättar Kristine.

Inom projektet har det varit möjligt att ta steget från grundforskning till patent, vidare utveckling och klinisk testning.

- Sammanfattningsvis är jag stolt över att vi i ReproUnion har lyckats skapa ett ekosystem där forskning inte stannar i laboratoriet, utan kan utvecklas vidare till lösningar som på sikt kan göra verklig skillnad för patienter, säger Kristine.