Hur kan offentliga byggnader bidra till att stabilisera energisystemet – utan att någon märker det? I projektet BMS4Flexumers testas AI-baserade lösningar som gör det möjligt att styra värmeförbrukningen i större byggnader så att den anpassas till när energin är som mest hållbar. Resultatet kan bli både lägre utsläpp, lägre kostnader och ökad försörjningstrygghet.

Hur kan byggnader bli en aktiv del av energiomställningen? Det är kärnfrågan i projektet BMS4Flexumers, där kommuner, energibolag och teknikaktörer i Danmark och Norge samarbetar för att utveckla och testa nya AI-baserade lösningar för värmestyrning i större byggnader.

Bakgrunden är tydlig: uppvärmning av byggnader står för upp till 40 procent av energianvändningen i Danmark och Norge. Samtidigt är potentialen för att använda byggnader som flexibla resurser, för värmelagring i energisystemet, i stort sett outnyttjad. Det vill BMS4Flexumers ändra på.

Vad går projektet ut på?

Projektet fokuserar på stora byggnader som har ett Building Management System (BMS) – alltså ett digitalt styrsystem för värme, ventilation och andra tekniska funktioner. Genom att koppla dessa system till AI-baserade lösningar ska värmeförbrukningen kunna styras mer flexibelt och anpassas till när energin är som mest hållbar – till exempel när det blåser eller solen skiner.

Det handlar om att:

• Utveckla och testa flexibla värmelösningar i samspel med fjärrvärmesystemet.
• Minska toppbelastningar och därmed behovet av fossil reservkraft.
• Öka andelen förnybar energi i värmeförsörjningen.
• Skapa skalbara modeller och affärslösningar som kan användas i fler kommuner och länder.

Vad förväntas projektet leda till?

På kort sikt:

• Nya metoder för att identifiera byggnader med flexibilitetspotential.
• Testade AI-lösningar som kan styra värmeförbrukning dynamiskt.
• Projektet ska utveckla modeller för att kartlägga behovet av en gemensam datainfrastruktur och testa möjligheter till gränsöverskridande lösningar.

På längre sikt:

• Ett bredare utbud av flexibla lösningar på marknaden.
• Ökad försörjningstrygghet och minskade utsläpp.
• Möjlighet för fler – även resurssvaga hushåll – att bidra till den gröna omställningen utan att behöva ändra beteende.
• Lägre energikostnader och effektivare drift av byggnader.