Både i Sverige och Danmark behövs mer biogas för att bidra till den gröna omställningen och minska utsläppen av växthusgaser. För att uppnå detta måste lantbruket bidra med mer biomassa. Projektet Accel AgroBiogas ska snabba på utvecklingen.

Biogas är en förnybar energikälla. Men för att öka produktionen av biogas behövs biomassa. Störst potential finns i restprodukter från lantbruket, exempelvis skördrester från spannmål, baljväxter och raps. Forskning visar att det ger stora klimatvinster om dessa restprodukter används i biogassystemet istället för att lämnas kvar på fälten.

Projektet Accel AgroBiogas har insett att utmaningarna och behoven är likadana i hela Öresund-Kattegat-Skagerrak-området och även utanför. För att snabba på en hållbar försörjning av biomassa ska projektet utveckla och testa nya koncept och hållbara metoder för att odla och skörda biomassa, till exempel mellangrödor, utan att kompromissa med naturvärden och matproduktion.

I projektet ska lantbrukare och biogasproducenter samarbeta för att testa nya sätt att skörda och samla in biomassa. Detta kommer att ske i fyra testmiljöer i Skåne, Halland, Västra Götaland och Midtjylland. Biogasproducenterna ska testa nya material i sina processer, inklusive lagring, förbehandling, inmatning och rötning. Projektet ska också undersöka hur detta påverkar biogödselns sammansättning. Tillsammans utvecklar lantbrukare och producenter nya affärsmodeller och bygger praktisk erfarenhet kring logistiken i dessa värdekedjor.

Genom att arbeta direkt med målgrupperna, i verkliga miljöer, räknar projektet med att få trovärdiga och verklighetsförankrade resultat. Resultaten kommer bland annat i form av ny kunskap och erfarenheter och kontakter mellan partner och intressenter.

Accel AgroBiogas ska också ge beslutsfattare och myndigheter förståelse för hur biomassa kan omhändertas och samtidigt ta hänsyn till matproduktion och naturvärden. En kunskap som projektet sist men inte minst ska paketera så att den kan spridas till lantbrukare och biogasproducenter.

Inom byggsektorn finns en enorm potential att återanvända material. ASCEND ska undersöka hur byggindustrin kan bli mer cirkulär.

Enligt projektet ansvarar bygg- och fastighetssektorn för cirka 40 procent av samhällets avfall och energianvändning. Därmed finns det goda skäl att hitta cirkulära lösningar som gynnar grön omställning.

I projektet finns forskare från Lunds universitet och Aarhus universitet som i olika delar av projektet kommer att arbeta tillsammans med företag inom bygg- och fastighetssektorn.

ASCEND, som står för Advancing Sustainable Circularity for Eco-friendly Net-zero Developments, kommer att arbeta parallellt i tre olika arbetspaket:

1. Existerande byggnader kan ses som en materialbank. Det finns dock inga metoder för
   att bedöma "saldot på kontot". Projektet kommer att ta fram metoder för kartläggning,
   statusbestämning och klassificering av material och komponenter som kan återanvändas. Det finns ett stort behov av exempelvis energirenovering och ombyggnad av redan existerande byggnader. ASCEND kommer att arbeta med beslutsunderlag, inklusive riskbedömningar för olika åtgärder.
2. Nya byggnader ska byggas av förnybara material och för att kunna bidra till framtida
   återvinning. Modulkonstruktion i trä har stor potential här. Inom ramen för projektet
   undersöker partnerskapet vad byggbranschen har för synsätt. Fokus ligger på att identifiera möjligheter till bättre materialutnyttjande och användning av återvunnet material i moduler.
   
3. Material och komponenter ska kunna tas på ett säkert sätt från befintliga byggnader och kvaliteten ska vara känd, så att de kan återanvändas på bästa sätt. Projektet kommer därför att arbeta med tekniker för säker separering av byggnader samt klassificeringsmetoder.

Resultaten från projektet ska spridas under projektets gång, i dialog med byggbranschen. Målet är att 36 företag ska vara involverade i projektet.

Den biologiska mångfalden i vattenmiljöer är satt under press. BlueBioClimate ska lägga grunden till en helt ny, klimatanpassad naturförvaltning inom Kattegatt-Skagerrak.

Den biologiska mångfalden i Kattegatt-Skagerrak-regionens vattenmiljöer är under stark press från en kombination av klimatförändringar och andra faktorer som föroreningar, näringsbelastning och fiske. Till exempel har värmeböljor ökat dödligheten i ålgräsängar och tångskogar, som är viktiga för biologisk mångfald, för kustskydd och för att binda koldioxid. Kustfiskbestånden är på snabb tillbakagång i flera områden. Både uttorkning av vattendrag i samband med torka och brunfärgning på grund av avrinning av sötvatten efter kraftig nederbörd, pressar den biologiska mångfalden. Likaså har syrebrist en kritisk negativ inverkan på marina ekosystem.

Projektet BlueBioClimate ska lägga grunden för en helt ny klimatanpassad naturförvaltning av blå biologisk mångfald. Nya verktyg behövs för att kunna arbeta med skydd och utnyttjande av biologisk mångfald i praktiken. Verktygen ska kunna användas av myndigheter när de ska fatta beslut som rör klimatsäkring och biologisk mångfald. Projektet konstaterar att ökat samarbete, kunskapsdelning och samordning över nationsgränserna behövs. Detta eftersom utmaningarna som rör biologisk mångfald går över gränserna, medan förvaltning och genomförande typiskt sett sker isolerat på nationell eller till och med lokal nivå.

Projektet arbetar i nära samarbete med de nationella och regionala naturvårdsmyndigheterna. Projektet fokuserar generellt på tre områden av relevans för grön omställning:

1. Prioritering och fysisk planering.
2. Restaurering, mark- och kustskydd.
3. Invasiva, främmande och nya arter.

Exempelvis kan det handla om hur ålgräsängar och skaldjursbankar som naturliga livsmiljöer ska återställas. Det kan också handla om fysiska mark- och kustskydd - vilka positiva och negativa effekter som stenrev, vallar och slussar kan ha på den biologiska mångfalden. Ytterligare ett exempel är hur restaurering av vattendrag och utsättning av fisk och skaldjur påverkar mångfalden av naturliga ekosystem, beroende vilket tillvägagångssätt som används.

Återinläggningar av äldre patienter på sjukhus kan bli färre med bättre kommunikation mellan sjukhus och kommuner. Projektet Bridging Safe Elderly Care vill skapa ett tillägg till patientjournalsystemen i Danmark och Sverige.

En ökande andel äldre befolkning medför också ett större antal sjuka äldre och även multisjuka. I Danmark blir årligen 20 procent av invånarna över 65 år inlagda på sjukhus och av dessa blir 20 procent återinlagda inom den första månaden på grund av akut förvärring av deras sjukdomstillstånd. Samma utmaning finns i Sverige.

En del av återinläggningarna hade kunnat undvikas. Det finns risk för ett informationsglapp när patienter flyttas från sjukhus till kommunens boende eller eget hem. Med tillräcklig och korrekt information i kommunikationen mellan sjukhus och vård- eller omsorgsgivare kan det glappet överbryggas. Även när patienter flyttas inom ett sjukhus – från exempelvis en hjärtavdelning till intensivvård – finns det risk att viktig patientinformation inte följer med.

Målet med Bridging Safe Elderly Care är att utveckla ett tillägg till journalsystemen i Sverige och Danmark – en "digital add on"-lösning. Med den innovativa lösningen blir det möjligt att presentera rätt information för rätt vårdpersonal vid rätt tidpunkt. Denna användarvänliga lösning kommer att baseras på data från patientjournaler och presenteras för vårdpersonalen via AI-algoritmer och maskininlärning (textigenkänning).

Samarbetet över gränserna är viktigt i projektet, för att dra lärdom av varandras sätt att organisera vården på.

Lungpatienter dör i brist på organ som är tillräckligt friska för donation. Projektet ska skapa en centraliserad dansk-svensk "renoveringsanläggning" för skadade lungor – den första i Europa.

Lungtransplantation är den enda behandlingen för patienter med svår lungsjukdom, men organen räcker inte, vilket leder till att patienter dör i väntan på organ. Ökning av antalet donationer löser inte problemet – brist på organ – eftersom många donerade lungor är skadade och därför inte kan användas.

Metoden ex vivo lungperfusion (EVLP) används kliniskt för att rusta upp skadade lungor och det ökar antalet transplantationer. Genom att centralisera EVLP från många centra till en enda anläggning ökar effektiviteten avsevärt, men kräver ett större antal lungor. Därför kommer Interreg-projektet att skapa den första centraliserade EVLP-anläggningen i Europa. Den kommer att samordna lungor från Sverige och Danmark, för EVLP. Centrat kommer att vara placerat på Rigshospitalet i Köpenhamn, på grund av att där finns infrastruktur och kompetens som Sverige i dagsläget saknar.

Rigshospitalet, Skåne universitetssjukhus (SUS) och medicinteknikföretaget XVIVO kommer att utforma ett EVLP-utbildningsprogram för att utbilda personal i Danmark och Sverige. Efter centraliseringen av EVLP mellan Sverige och Danmark, kommer verksamheten att utvidgas för att inkludera alla transplantationskliniker i Skandinavien.

Nya behandlingar

Men EVLP kan inte förbättra alla lungor, framför allt inte dem med lungskada. Därför är det nödvändigt att parallellt med införandet av en centraliserad EVLP-anläggning även utveckla nya behandlingsalternativ. Lovande forskning från SUS har visat att terapier baserade på mesenkymala stamceller (MSC), en typ av Advanced Therapy Medicinal Products (ATMPs), kan återställa funktionen hos skadade lungor så att dessa kan användas för transplantation. SUS har utvecklat modeller för att utveckla och effektivt testa terapier, vilket Rigshospitalet saknar.

För att underlätta detta kommer projektet att skapa en gränsöverskridande centraliserad utvecklings- och testprocess för terapier, i modeller utvecklade vid SUS. Projektet kommer även att testa dessa terapier vid EVLP-anläggningen. Detta kommer att underlätta innovation inom terapier för lungtransplantation i Sverige och Danmark och göra det möjligt att införa terapierna effektivt i klinisk verksamhet.

Arbete för likabehandling

För att säkerställa att projektets insatser för att öka antalet donerade lungor för transplantation gynnar de patienter som behöver det mest, kommer man också att arbeta för att förbättra likabehandling och icke-diskriminering. Den nuvarande lungtransplantationsprocessen är komplex och består av flera steg som kan diskriminera mot invandrare som inte talar svenska eller danska och inte enkelt kan navigera i systemet. Inte alla läkare är medvetna om lungtransplantation som ett alternativ, vilket lägger en tung börda på patienterna att kunna föra sin egen talan och det drabbar grupper som redan möter diskriminering inom hälso- och sjukvården, så som människor med annan hudfärg och kvinnor.

Bron - lungor för livet ska, tillsammans med kliniker, patientrepresentanter och organisationen Mer Organdonation, utveckla en strategi för utbildning av primärvårdsläkare, medicin- och lungläkare vid små såväl som stora sjukhus. Det ska handla om vilka patienter som kan hjälpas av en lungtransplantation. Man ska också utarbeta riktlinjer för kliniska remissprocesser för att minska bördan att föra sin egen talan, samt ta bort hinder för transplantation.

CareWare Nordic 2 bygger på de erfarenheter och resultat som skapades av dess föregångare, CareWare Nordic 1.

Careware Nordic 1 utvecklade välfärdsteknologiska lösningar och driver nu en rad mötesplatser för kommuner, företag och utbildningsinstitutioner samt plattformar för att dela den senaste kunskapen och erfarenheten inom området.

Careware Nordic 2 bygger vidare på dessa erfarenheter och ska fokusera på samarbete mellan företag och regioner/kommuner kring utveckling, testning och implementering av välfärdstekniska lösningar genom kompetensutveckling och utveckling av projektets plattformar.

Projektet räknar med att uppnå följande resultat:

• Test och utveckling av en modell för kommunikation och tidig upptäckt av innovativa idéer i sjukvården.
• 30 kompetensutvecklingskurser med företag och 10 med personal med sikte på att utveckla bättre innovations-, test- och produktutvecklingskurser i kommuner/regioner.
• Genom kompetensutveckling och plattformar får 30-35 företag lära känna regionernas styrkor, kommuner/regioners utmaningar/behov och återkoppling på produkter.
• 250-300 medarbetare ska delta i kompetensutveckling kopplat till smart specialisering.
• Utveckling av undervisning för studerande som matchar behov och rustar dem att använda teknik. Företag ska delta i undervisningen.
• Kommuner/regioner ska få 30-35 nya lösningar presenterade för sig, med möjlighet att delta i utvecklingen av dessa.

Hur kan godstransporter mellan svenska västkusten och Oslofjorden flyttas över från vägar till sjöfart? Projektet Cargo Express ska ta fram olika förslag och vad som krävs för att de ska bli verklighet.

I dagsläget sker merparten av transportflödena mellan svenska västkusten och norska Oslofjorden med lastbil. Det finns en volym av gods - enligt projektet Cargo Express sker det cirka 1600 gränspassager varje dag vid Svinesundsbron.

Utgångspunkten är att det finns potential för att ersätta transporterna med mer hållbar närsjöfart. Först ska projektet skapa sig en bättre förståelse för vilka kriterier som de stora transportköparna ställer på de transporter som sker inom Europa. Det handlar om transportkostnad, mål om minskade utsläpp, ledtider, leveransprecision och risken för skador på gods.

Utifrån kriterierna kommer Cargo Express att ta fram ett antal scenarior för hur transporter kan flyttas över till sjöfart. Resultatet från analyser av scenariorna kommer sedan att ligga till grund för att ta fram nya koncept för framtidens effektiva närsjöfartsystem. Målsättningen är att konceptet ska utgå från en fungerande affärslogik med transportköparen i fokus.

Projektet kommer att lägga kraft på att kommunicera sina resultat, eftersom man vill kunna skapa engagemang och inte minst påverka framtida utvecklingsplaner inom både offentliga och privata organisationer, för att kunna driva på utvecklingen av sjöfart som ett attraktivt alternativt till vägtransporter. Visionen är att det ska finnas ett konceptuellt förslag till framtida sjöfartssystem inom Öresund-Kattegat-Skagerrak vid utgången av 2032.

En eldriven grävmaskin behöver kunna laddas var den än står. Cleancon II tar sig an utmaningarna som står i vägen för fler emissionsfria anläggningsmaskiner.

Föregångaren Cleancon (2019-2022) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. har varit pådrivande för att öka användningen av emissionsfria arbetsmaskiner i bygg- och anläggningssektor samt i kommunal drift. Projektet lyckades skapa en brygga mellan tillverkare och kunder i projektet och tar vidare sina resultat i Cleancon II (Clean construction machinery II).

Projektet pekar ut en avgörande utmaning för en mer utbredd användning av utsläppsfria anläggningsmaskiner: infrastrukturen. Bygg- och anläggningsprojekt bedrivs inte sällan på platser med begränsad tillgång till elnät och vägnät för bränsleleveranser. Samtidigt ökar elproduktionen från sol och vind men den är intermittent - den varierar och går inte att styra. Partnerna i Cleancon II konstaterar också att omvärldssituationen 2022 gör att vi kan förvänta oss allt större utmaningar med energiförsörjningen framöver.

Energilagring i form av vätgas är en väg framåt, som dessutom kan tjäna som en buffert i samhället när det råder energi- och effektbrist.

I Cleancon II finns flera namnkunniga intressenter som kommer att samarbeta. Projektet konstaterar att man bidrar till att maskin- och infrastrukturtillverkare och entreprenörer kommer att kunna leverera enligt de strikta krav på emissionsfria maskiner och entreprenader som beställarna har och som regelverket anger.

Projektet hoppas kunna bidra till att snabba på förutsättningarna för att förnybar energi ska kunna användas inom området och bana väg för emissionsfria anläggningsplatser, bland annat genom att ta fram affärsmodeller, mallar för kravspecifikationer vid upphandlingar samt genom att utföra demonstrationer/testning.

Projektet ska bidra till att öka produktionen av geotermisk energi genom att undersöka behov och ta fram riktlinjer samt affärsmodeller för ett väl fungerande "termonet".

Borrar man sig långt ner finns energi lagrad i marken. COOLGEOHEAT II vill öka produktionen av den här typen av förnybar energi för att kunna försörja framtidens gröna städer och landsbygdsområden med värme och kyla. Teknologin som projektet arbetar med är femte generationens fjärrvärme och fjärrkyla (5th generation district heating and cooling – 5GDHC), vilket projektet kallar för termonet, alltså ett termonätverk.

Ett termonet förbinder värmepumpar som finns i hushåll med ett gemensamt rörnät, energikällor och med jorden - som kan liknas vid ett stort värmebatteri. När alla delar på energikällorna, samtidigt som värmen också går att lagra, blir det billigare per hushåll. Detta gynnar samhället, konsumenten och ägaren av termonätverket.

Men det finns utmaningar kopplade till att bygga ut ett termonet. Dels handlar det om de nationella ramvillkor som finns, dels att det saknas riktlinjer kring hur ett termonet ska designas för att säkerställa komfort och leveranssäkerhet utifrån varierande kyl- och värmebehov. Det är dessa utmaningar som projektet kommer att arbeta med, i ett dansk-svenskt samarbete över gränserna.

Projektet ska arbeta med följande:

• Undersöka och dokumentera hur värmepumpar i ett termonet ska kunna använda den gröna kraften på bästa möjliga sätt för uppvärmning och kylning i hushållen, samtidigt som de boende känner hög komfort. Projektet ska därför producera en designguide för värmepumpar.
• För att ett termonet ska kunna leverera önskad energi utan att det blir för kostsamt är det nödvändigt att först ta reda på hur mycket värme och kyla varje hushåll använder. Projektet ska samla in information om energiförbrukningen i danska och svenska hushåll. Informationen ska användas för att skapa ett verktyg som kan förutsäga uppvärmnings- och kylbehoven hos nya och befintliga hus.
• COOLGEOHEAT II ska samla in information från andra projekt i Sverige och Danmark som arbetar med termonet. Projektet vill veta mer om hur dessa är designade, hur ekonomin går ihop och hur lagstiftning och regelverk påverkat projektens chanser att lyckas.
• Projektet ska undersöka potentiella förbättringar av existerande termonet och även etablera en gemensam, internationell kunskaps- och undervisningsplattform för att utbilda intressenter i Öresund-Kattegat-Skagerrak-området, liksom i övriga EU. Det är Region Midtjylland som blir värd för plattformen. Dessutom ska projektet arrangera en sommarskola öppen för intresserade av att komma igång med projektutveckling kring termonet.

"Inom tio år förväntar vi oss att det kommer att anläggas mer än 100 termonet i ÖKS-området"

Projektaktörerna skriver i sin ansökan att föregångsprojektet COOLGEOHEAT I, som finansierades av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2021-2022, direkt bidragit till projektutveckling inom termonet för 45 miljoner danska kronor. Den utvecklingen tror man kommer att fortsätta med ökat tempo.

Det råder kompetensbrist inom life science och tech-sektorn på båda sidorna om Öresund. Cross-border Talent bridge ska se till att öka den globala attraktionskraften i Öresund.

Kompetensbristen är påtaglig i Öresundsregionen - det behövs kompetent personal inom både life science och techbranschen (med-, food- respektive bio-tech).

Projektpartnerskapet består av Lunds kommun, Copenhagen Capacity, Ideon Science Park, Medicon Village, OpenTech, Köpenhamns kommun och Medicon Valley Alliance. Därtill har ett flertal universitet och andra aktörer uttryckt stöd och kommer vara följare i projektet.

Genom att samla dessa nyckelaktörer och fördjupa ett redan existerande gränsöverskridande samarbete vill partnerskapet åtgärda de hinder och barriärer som finns för att attrahera och behålla kompetens. Det finns redan arbetssätt, metoder och erfarenheter, som aktörerna tagit fram på andra håll. I och med projektet kommer att dela lärandet med varandra.

Projektet ska genomföra insatser inom fyra områden:

• För att ge internationella talanger incitament att stanna i regionen ska projektet skapa målgruppsanpassade aktiviteter som sänker barriärerna för rekrytering och delta i matchmakingevents, karriärprogram, mentorsprogram och välkomstevent. Projektet vill att fler internationella studenter ska välja att stanna kvar efter sina utbildningar.
• För att skapa en attraktiv region, för att locka internationella talanger, kommer projektet att skapa aktiviteter som seminarieserier, för att förbereda företag att anställa talanger. Det kommer också att ske digitala och fysiska attraktionskampanjer, som visar på regionens karriärmöjligheter och kvaliteter. Förhoppningen är att förändra attityder så att fler företag vill rekrytera talanger från en internationell marknad.
• För att på sikt kunna riva administrativa och rättsliga hinder och barriärer kommer projektet att kartlägga behov och formulera budskap om vilka förändringar som krävs, gentemot regionala och nationella beslutsfattare.
• För att skapa ett gemensamt lärande och en långsiktigt hållbar strategi för internationell kompetensförsörjning kommer partnerskapet och andra regionala aktörer att kontinuerligt träffas på lärseminarier och workshops.

De olika delarna av projektet kan ses som byggstenar som på sikt ska leda till att internationella talanger attraheras att komma till Öresundsregionen, stanna kvar och få jobb. Små- och medelstora företag är de aktörer som har svårast att nå internationella talanger, därför riktas särskilda aktiviteter gentemot dessa. Cirka 120 företag kommer delta i matchmaking och seminarieserier.

Typ 1-diabetes påverkar samhället brett och har stora konsekvenser för människors liv. DiaUnion 1.5 ska titta närmare på en metod för tidig upptäckt av diabetes.

Typ 1-diabetes är en obotlig autoimmun sjukdom som drabbar slumpmässigt och oberoende av personlig livsstil. 50 000 svenskar och 28 000 danskar är drabbade av sjukdomen, som kräver livslång och komplicerad behandling, vilket är ansträngande för patienterna och belastande för sjukvården. Tidig upptäckt och behandling kan därför ge både mänskliga och ekonomiska vinster.

Tidiga insatser kräver tidig upptäckt av personer som har en ökad risk för att utveckla typ 1-diabetes. Detta sker inte på ett systematiskt sätt idag och det råder också en global brist på screeningprogram, vilket blir en flaskhals för utvecklingen av nya behandlingar. Aktörerna bakom DiaUnion 1.5 konstaterar att flaskhalsen beror på bristande samarbete mellan hälsosektorn, forskningen och industrin kring uppbyggnaden av en infrastruktur för att upptäcka typ 1-diabetes.

Projektet vill under sin projekttid verifiera en metod för tidig upptäckt av både typ 1-diabetes och två andra, besläktade autoimmuna sjukdomar. Förhoppningen är att metoden ska göra att sjukdomarna i framtiden kan upptäckas i ett tidigt skede och att behandlingar därmed kan komma igång tidigare.

Föregångare DiaUnion Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. drevs också som ett projekt med finansiering från Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Projektet DIC ska främja en cirkulär omställning inom mode-, möbel- og designindustrin i Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Textilindustrin står för ett betydande miljömässigt fotavtryck. Men ingen enskild aktör kan ensam hantera den gröna omställning som behöver ske på området. Projektet DIC ska göra en gemensam nordisk insats genom att rikta sig till företag inom mode-, möbel och designindustrin.

Konkret kommer projektet att rekrytera 60 företag. Dessa kommer att genomgå ett kompetenshöjande förlopp under projektperioden. De kommer att utveckla en pilotutgåva av ett "digitalt produktpass", utarbeta en cirkulär handlingsplan samt få tillgång till ett starkt nordiskt nätverk av experter och sakkunniga. Efter förloppet ska varje företag få testa marknadens respons och affärspotential.

Projektet vill övergripande utveckla ett strukturerat, datadrivet förhållningssätt för att möta branschens utmaningar, med särskilt fokus på spårbarhet och transparens. Genom att höja kompetensen hos de deltagande företagen och användningen av datadrivna processer vill DIC göra företagen redo att använda sig av cirkulära affärsmodeller för att i slutändan kunna bidra till en minskning av det miljömässiga fotavtrycket.

Projektets partner finns i Danmark, Sverige och Norge.

Sällsynta sjukdomar kostar sjukvården i Norden miljarder kronor och behandlingen är ofta utan önskad effekt. Projektet Elegant North vill skapa en ny strategi för hantering av data om sällsynta sjukdomar.

Projektet Elegant North (som är en akronym för "Exploring Leukemia: Education Genetics And Technology; New Option for Rare diseases Towards Health") syftar till att skapa en ny strategi för att hantera data om sällsynta sjukdomar.

Sällsynta sjukdomar är livshotande eller medför svåra funktionsnedsättningar och förekommer hos färre än 1 av 2 000 individer. Även om de individuellt är sällsynta finns det kunskap om cirka 7 000 sällsynta sjukdomar, som bland annat inkluderar barncancer. Sällsynta sjukdomar kostar sjukvården i Norden miljarder kronor och behandlingen är ofta utan önskad effekt på grund av bristande kunskap om hur man bäst behandlar patienten.

Trots en rad initiativ inom EU och i de enskilda länderna i Öresund-Kattegatt-Skagerrak-området ligger utvecklingen av sällsynta sjukdomar efter jämfört med de stora folksjukdomarna, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes.

Projektet förväntar sig att:

• skapa en gränsöverskridande generisk plattform för datadelning om sällsynta sjukdomar som är kompatibel med GDPR och andra bestämmelser om personlig känslig data;
  
• stärka det tvärsektoriella samarbetet mellan hälso- och sjukvården och privata företag med sikte på innovativa tekniska lösningar för personlig medicin inom området sällsynta sjukdomar;
  
• skapa nya kopplingar mellan hälso- och teknikvetenskaperna och främja multidisciplinär utbildning och forskning.

En av fyra patienter som opererats för tarmcancer får komplikationer som i värsta fall leder till dödsfall. Med artificiell intelligens ska FLORENCE förbättra diagnostik, prognos och behandling av tarmcancerpatienter.

Återinläggning på sjukhus, varaktiga men och i värsta fall dödsfall. Komplikationerna efter en tarmcanceroperation kan vara allvarliga. FLORENCE är ett dansk-svensk-norskt projekt som ska använda avancerad teknologi för att skapa ett verktyg som vårdpersonal kan använda sig av.

Verktyget kommer att baseras på artificiell intelligens (AI), vilket i detta sammanhang handlar om analytiska metoder. Förenklat handlar det om att en dator får ta emot stora mängder information om patienter. AI-verktyget i datorn hanterar informationen och väljer ut det som verkar vara relevant för behandlingen av varje enskild patient. En dator kan processa, lagra och samköra mycket mer information än människor. AI-verktyget kan därför hjälpa läkare att fatta ett mer exakt beslut för den enskilda patientens behandling.

Projektet ser användningen av avancerad teknik inom tarmcancerkirurgi som ett innovativt tillvägagångssätt som skapar möjligheter för nya partnerskap och samarbeten över nationsgränserna. Några av de förväntade resultaten är att stärka samarbetet mellan företag och hälso- och sjukvårdsväsendet, att minska vårdförloppet för patienterna och därmed spara pengar, och att det ska bli färre komplikationer för patienterna.

Framtida medarbetare och entreprenörer ska använda spelteknik inom andra områden än underhållning - så att tekniken långsiktigt kan lösa problem inom olika samhällsområden i Öresund-Kattegat-Skagerrak-regionen.

Spelteknik kan användas, inte bara för att göra spel, utan för att lösa problem inom olika samhällsområden, exempelvis hälsa, kultur, lärande och industri. Detta är en potential som Game Tech Academy ska frigöra.

Projektet ska höja spelteknikkompetensen hos forskare, studenter och medarbetare, vilket kan göra Skandinavien ledande inom det smarta specialiseringsområdet informations- och kommunikationsteknologi (IKT) och digitalisering. Detta smarta specialiseringsområde har pekats ut som en strategisk styrkeposition för alla deltagande regioner i projektet. Animation, film och spel har också utsetts till ett av de starkaste och mest lovande affärsområdena i de danska regionerna.

Game Tech Academy bygger vidare på två tidigare Game Hub Scandinavia-projekt, vilka också har finansierats av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Projektet ska utveckla, testa samt införa ett antal kompetensutvecklande mötesplatser inom två områden av stödsystemet - utbildningsväsendet och innovationsmiljöer.

Inom utbildningsväsendet ska totalt 330 personer delta i kompetensutveckling. Medarbetare på projektpartnernas innovationsavdelningar kommer att samarbeta med föreläsare på högskolor för att utveckla, testa och genomföra en serie skräddarsydda kurser. Kurser som ska förse de studerande att tillämpa sin spelexpertis inom nya samhällsområden. Kurserna ska lära studenterna att tänka och agera entreprenöriellt, samarbeta med nya målgrupper kring specifika fall och utveckla innovativa speltekniska produkter baserade på den senaste kunskapen. Även forskare ska ingå i aktiviteterna, där en mötesplats ska etableras för dem, för att utveckla och testa spelteknologiska verktyg i samarbete med företag.

I innovationsmiljöerna ska 180 personer delta i kompetensutveckling. Medarbetare i partnernas innovationsmiljöer deltar i en gemensam process. Med input från forskare och experter inom kvinnligt entreprenörskap inom spelbranschen ska de få kompetensutveckling om hur spelteknik kan tillämpas samt hur möjligheterna bäst överförs till praktiska lösningar. Aktiviteterna ska leda fram till en gemensam skandinavisk modell för hur medarbetare i partnerskapets institutioner och deras innovationsmiljöer ska arbeta med spelteknologiskt entreprenörskap framöver.

Projektets affärsutvecklare ska slutligen använda sina kunskaper och färdigheter genom att introducera nya lösningar som bygger på spelteknik för etablerade företag. När projektet avslutas ska resultatet vara ett antal mötesplatser som framöver ska fungera som katalysator för kompetensutveckling och behovsdriven innovation.

Projektet kommer att skapa fler än 400 laddpunkter för eldrivna fritidsbåtar. GO:LEIF ska skapa ökad kunskap om gröna lösningar för fritidsbåtar bland hamnoperatörer och båtentusiaster.

Projektet GO:LEIF (Grön omställning med Laddning, Elektrifiering och Infrastruktur för Fritidsbåtar) ska på sikt bidra till en grönare omställning globalt inom hamnbranschen.

I Sverige finns cirka 500 000 motoriserade fritidsbåtar och i Norge nästan lika många längs kusten. Idag drivs i stort sett alla fritidsbåtar med fossila bränslen och orsakar förutom klimatpåverkan även miljöskadliga utsläpp. I både Sverige och Norge beräknas koldioxidutsläppen från fritidsfartyg till över 400 000 ton per år. Globalt är fritidsbåtsmarknaden en miljardindustri och en sektor som för närvarande är fast i användningen av fossil energi. Det finns ett stort behov av en grön omställning med smart teknik och hållbara affärsmodeller.

Projektet ska bidra till att fritidsbåtsektorn kan ställa om till eldrift med Skagerraksregionen som föregångare - och samtidigt stärka och utveckla det regionala näringslivet i branschen. Visionen är att regionen ska bli världsledande både inom användning, men även inom utveckling och produktion av eldrivna fritidsbåtar. Detta ska bland annat ske genom att öka kunskapen och intresset hos de primära målgrupperna samt att testa laddinfrastrukturen.

Landsbygdskommuner behöver en resursboost i den gröna omställningen av fordon och arbetsmaskiner. GreenFleets ska bidra till den.

Kommunerna bör gå täten i arbetet med den gröna omställningen av transportsektorn, anser projektet GreenFleets. Detta eftersom kommunerna har en så stor roll att spela. De har egna fordonsparker med olika typer av fordon. Det gör att de kan påverka marknaden genom att själva byta ut sina fordon till mer miljövänliga, men också att minska behovet av fordon. Kommunerna upphandlar och tecknar också avtal med olika entreprenörer, vilket innebär att de har medansvaret för många fordon. Även om fordonen ägs av privata entreprenörer kan kommunerna bidra till grönare transporter genom krav och kriterier i upphandlingarna.

I ett tidigare förprojekt inom Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak har Aalborg kommune och Fyrbodals Kommunalförbund identifierat en rad utmaningar i att effektivisera och göra en grön omställning av kommunala fordon på landsbygden. Framför allt är det större avstånd, lägre befolkningstäthet och färre pengar och resurser för landsbygdskommunerna, både i Sverige och Danmark. Det krävs därför en resursboost för att stödja kommunerna att tänka smartare, effektivisera, överbrygga barriärer och öka medarbetarnas kunskap och kompetens.

I olika delmoment ska aktörerna bidra till denna resursboost i ett treårigt projekt med sju andra partner. Ett av momenten handlar om att samla in erfarenheter, sammanställa kunskapsunderlag, åstadkomma beteendeförändringar, identifiera risker och göra fullständiga planer för kommunernas fordonsflottor. Ett annat moment handlar om att skapa en metodik för att ställa gröna krav och kriterier i kommunernas upphandlingar och avtal. Metodiken ska testas och slutligen ska projektet sammanställa en rapport med rekommendationer.

Konkret förväntar sig projektet att inom 5-10 år ha bidragit till en grön omställning av kommunernas alla fordon och att krav på gröna fordon finns i alla upphandlingar och avtal. Dessutom ska fordonsflottan bli effektivare och smidigare, när färre bilar kan täcka fler människors behov, genom digital och intelligent styrning.

Invånarna i Öresundsregionen behöver låta bilen vara och istället använda kollektiva färdmedel eller gå och cykla. Med fokus på att involvera människor i trafikplaneringen ska projektet stärka den gröna mobiliteten.

Trots klimat- och resurskrisen ökar koldioxidutsläppen från transporter, liksom bilförsäljningen. Därför är det nödvändigt att stärka utvecklingen av en mer attraktiv grön mobilitet, där människor efterfrågar och använder aktiva transporter, som gång och cykel, och kollektiva transporter.

Tidigare erfarenheter inom projektets partnerskap har visat att det inte är tillräckligt att tillhandahålla nya teknologier som appar, elcyklar och elsparkcyklar. Teknologin i sig får inte fler att lämna bilen hemma. Istället behöver människan stå i fokus för att kunna skapa förändringar i transporterna. Exempelvis behöver barnfamiljen, som kör barnen till skolan, tillsammans med skola och andra föräldrar få erfarenhet och hjälp med insatser som gör att barnen istället går, cyklar eller tar bussen. Bilpendlare behöver uppleva att deras arbetsplats, tillsammans med kommunen och trafikbolag främjar att de istället cyklar eller tar tåget.

Involvering av invånarna ger med ett sådant angreppssätt också legitimitet till investeringar i grön mobilitet. Partnerskapet bakom Green Mobilty Shift ser ideala förutsättningar för att främja efterfrågan på alternativ till privatbilen i området Greater Copenhagen. Det är en starkt sammanbunden region med ett väl utbyggt kollektivt nät. Öresundsregionens två trafikbolag och två regioner har därför gått samman med kommuner, forskningsinstitutioner och civilorganisationer för att utveckla en dansk-svensk modell, kallad SHIFT. Projektet ska med SHIFT främja medborgarnas omställning till hållbara transportformer genom en mer holistisk planering, som ska utgå från och söka påverka medborgarnas efterfrågan på gröna transporter. Den nya modellen kommer att skilja sig från traditionell transportplanering, som vanligtvis projekterar transportbehov och tillhandahåller infrastruktur som matchar det.

Projektet ska resultera i en beprövad SHIFT-modell som ska främja skiftet till grön mobilitet och som ska förankras i trafikbolagen i Öresundsregionen. Modellen ska fungera som beslutsunderlag för kollektivtrafiken och regionerna i deras strategiska insatser inom grön omställning av transporter.

Kan "gröna väggar" vara en lösning för att tackla utmaningarna med ökad nederbörd i stadsmiljö? Green Sponge Buildings ska undersöka saken.

I Skandinavien väntas blötare vintrar och torrare somrar framöver, men med tätare och kraftigare nederbörd. Det förändrade klimatet belastar vårt samhälle både ekonomiskt, socioekonomiskt och hälsomässigt.

Projektet Green Sponge Buildings in Scandinavia ska bidra till klimatanpassning genom att se om byggnader kan utgöra en del av lösningen i skandinaviska städer. Så kallade gröna väggar, ytterväggar täckta med växtlighet, har en potential att lagra och fördröja regnvattnets sipprande väg till marken och ner i avloppet. Därmed blir belastningen på avloppssystemen inte lika stor, vilket i sin tur kan minska hälsorisker.

Projektet har genomfört ett förprojekt som medfinansierades av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. Där kunde man se att det finns en outnyttjad potential och kunskapslucka kring gröna väggar, till skillnad från gröna tak som är väldokumenterade. En fördel med gröna väggar är, enligt projektet, att de är mer lämpliga att etablera på befintlig bebyggelse, inte bara på nyproduktion.

Projektet kommer att genomföra en rad olika aktiviteter för att undersöka vilken potential gröna väggar i städer kan ha för att minska framtidens klimatutmaningar. Ett av de uppsatta målen är att ta fram ett beslutsverktyg som ska underlätta för aktörer som överväger att etablera gröna väggar.

Kan bioraffinerat gräs och klöver vara ett bra foder till fiskar? Green Valleys 2.0 hoppas att grönt protein ska skörda framgångar.

Projektet konstaterar att södra Skandinavien har en låg självförsörjningsgrad och ett omfattande beroende av import av bland annat foder, konstgödsel och energi.

Projektet är en fortsättning på Green Valleys (finansierat av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2018-2022) Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och har som övergripande mål att främja en kretsloppsbaserad produktion av grönt protein. Dessutom vill projektet skapa nya cirkulära affärsmöjligheter för lantbruksbranschen.

Högvärdigt grönt protein går att framställa med grön bioraffinering av gräs och löver. Men även restströmmarna från produktionen går att använda och vidareförädla. Detta faktum ökar förutsättningarna för att bioraffineringen ska bli ett ekonomiskt hållbart alternativt till importerat växtprotein, exempelvis sojaprotein.

Mer odling av gräs och klöver förutsätter dock att lokala aktörer är villiga att investera i bioraffinaderier. Green Valleys ska undersöka om det går att använda ensilerat gräs för att skapa grönt protein, för att därmed kunna köra bioraffinaderier året om och öka lönsamheten. Projektet ska också bland annat undersöka om raffinerat gräs och klöver kan tjäna som fiskfoder och om restprodukten "fiberkaka" duger som foder till hästar, får och nötkreatur.

Projektet ska också bidra till bättre förutsättningar för att göra investeringar i gröna bioraffinaderier. Detta genom att involvera ett antal intresserade företag och ge dem rådgivning och coachning inför uppstart av ett bioraffinaderi. 

Den gröna omställningen går snabbt, men det råder brist på kompetens inom teknikområdet. Det här Interreg-projektet ska bidra till att fler får kompetens för att arbeta med grön omställning.

Projektet ska stödja den snabba utvecklingen inom grön teknikomställning samt att ta itu med den växande bristen på tekniskt kvalificerad arbetskraft, särskilt inom STEM (Science, Technology, Engineering och Mathematics). Detta är kompetens som är avgörande, särskilt i företag som arbetar med energiteknik och den gröna omställningen från fossila bränslen till förnybara energikällor som vind och sol.

Skolor i Norge och Danmark upplever tryck från lokala företag om att snabbt anpassa sina utbildningar för att möta förändringar i kompetensbehov inom den gröna sektorn. Projektet ska därför kartlägga de kompetensbehov som den gröna omställningen kräver, samt införandet av dessa i utbildningsprogram. Detta är något som kräver ett partnerskap mellan företag, utbildning och myndigheter.

I projektet ska en modell utvecklas för hur efterfrågan på kompetenser till den gröna teknologiska omställningen ska omsättas i utbildning. Modellen för företagens kompetensförsörjning består av följande tre steg:

1. Projektet undersöker gröna jobbprofiler och nödvändiga STEM-kunskaper genom undersökningar hos företag inom den gröna omställningen.

2. Projektet etablerar en tvärregional kompetensnämnd, en strukturerad mötesplats, där företag, experter och utbildningsinstitutioner träffas för att diskutera kompetensbehov, dela kunskap och utforma utbildningar.

3. Projektet utvecklar undervisningsmaterial och utbildningsprogram för lärare så att de kan lära ut relevant teknik och skapa rekommendationer och pilotutbildningar för studenter.

Transporterna i Jyllandskorridoren från södra Norge till Danmark behöver bli mer miljövänliga och effektiva. Med utredning, tester och handlingsplaner kan det bli grönare förutsättningar i Jyllandskorridoren.

En rad aktörer i Danmark och Norge har gått in i projektet med målet att utveckla en mer effektiv och miljövänlig multimodal transport i Jyllandskorridoren. Ambitionen är också att skapa synergier mellan person- och godstransporter genom att öka medvetenheten hos viktiga målgrupper om korridorens möjligheter.

De huvudsakliga målgrupper som projektet riktar sig till är myndigheter, infrastrukturförvaltare och statliga trafikverk – både på politisk och administrativ nivå. Andra viktiga målgrupper är transportoperatörer på väg, sjö och järnväg, hamnar, terminaloperatörer, transportanvändare i näringslivet samt aktörer som utvecklar och etablerar hållbara energisystem och drivmedel.

Projektet kommer under sina tre år att göra beräkningar av Jyllandskorridorens klimatavtryck och socioekonomiska effekter. Som ett resultat av det ska projektet också komma med förslag på och testa nya eller förbättrade, gränsöverskridande transportlösningar som är multimodala, det vill säga som omfattar olika transportsätt, på väg, järnväg och/eller vatten.

Andra förväntade resultat är:

• Handlingsplan för att ta bort flaskhalsar i infrastrukturen för järnväg, väg, sjö och hur alternativa bränslen i ett gränsöverskridande perspektiv kan införas.
• Test av lösningar/metoder för att minska utsläppen från sjöfart, järnväg och vägtransporter.
• Förslag till avtal mellan Danmark och Norge (eventuellt även Sverige) om uppgradering av transportinfrastruktur på väg, järnväg och sjö samt för alternativa bränslen.
• Avtal med aktörer om fortsatt dialog och samarbete, eventuell etablering av en permanent utvecklingsplattform för korridoren, där myndigheter, hamnar, transportörer och råvaruägare i näringslivet är involverade.

I flerbostadshus finns potential att inte bara ställa om till förnybar energi, utan också att bidra till energisystemet. Allmännyttiga bostadsbolag i Danmark och Sverige jobbar tillsammans i detta projekt.

Flerbostadshus utgör en väsentlig del av bebyggelsen i Danmark och Sverige med goda möjligheter att bidra till ett flexibelt och hållbart energisystem. Teknologi och annan central infrastruktur i flerbostadshusen är inte enbart möjlig att använda för energi som kommer in utan också för att styra och dela med sig av energi.

I projektet ingår bostadsbolag, kommuner, elbolag och andra relevanta nyckelaktörer. Målet är att öka bostadsägarnas kapacitet att investera i energieffektivisering, energiproduktion, förbrukningsflexibilitet och utbyggnad av lågtempererad fjärrvärme. Det är lösningar som stödjer, eller förutsätter, att energisystem inom flera olika sektorer kopplas samman. Just värmedistribution och drift av flerbostadshus är en viktig förutsättning för att kunna bygga ut lågtempererad fjärrvärme.

Projektet ska ge bostadsbolagen och övriga samarbetspartner gedigen kunskap om att främja förnybar energi och dela energi mellan byggnader. Projektet ska också ta fram verktyg för att kunna screena bostadsföretagens stora byggnadsinnehav för att på det viset identifiera vilka byggnader som kan vara aktuella för lågtempererad fjärrvärme. Vidare ska projektet bland annat ta fram kunskap om "booster-lösningar" som kan installeras i byggnaderna och en bästa-praxis för teknik som stödjer flexibel energiförbrukning.

Att nyttja forskningsanläggningar för avancerade life science-experiment och att utveckla en gemensam molnstruktur för att dela forskningsresultat. Det är två av målsättningarna med HALRIC, ett samarbete mellan aktörer i Öresund-Kattegat-Skagerrak och Hamburg.

HALRIC står för Hanseatic Life Science Research Infrastructure Consortium for triple-helix innovation och är ett projekt inom avancerad forskning där svenska, danska och norska partner samarbetar med aktörer i Hamburgområdet.

HALRIC ska bidra till att områdets avancerade forskningsanläggningar används i högre grad. Projektet planerar för 75 gränsregionala forskningsprojekt inom life science, där industri, sjukhus och universitet får tillgång till forskningsinfrastruktur av världsklass. Projektet har också som målsättning att skapa en gemensam molninfrastruktur för att kunna dela forskningsresultat och underlag med varandra.

HALRIC ska också arbeta för att långsiktigt stärka ekosystemet för life science inom ÖKS-Hamburg-geografin. Öresund-Kattegat-Skagerrak är ett stort och högspecialiserat fäste för life science och tillsammans med Hamburgområdet blir man en viktig aktör på den europeiska och globala innovationsarenan. I ÖKS-Hamburg finns storskaliga forskningsanläggningar – som MAX IV och ESS i Lund och DESY och EuXFEL i Hamburg – och kompletterande forskningsinfrastrukturer hos forskningsorganisationer.

Projektpartnerskapet konstaterar att dessa unika och avancerade forskningsinfrastrukturer är långt ifrån utnyttjade till sin fulla potential, vilket inte bara är ett slöseri med investeringar, utan också ett betydande slöseri med möjligheter till innovation inom life science-sektorn. Flera av projektets partner har tidigare samarbetat i HALOS Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster., som finansierades av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak 2019-2022.

Personal på vårdboenden i Danmark och Sverige ska få virtuell kompetensutveckling för att kunna förebygga smitta och smittspridning vid infektionssjukdomar.

Äldreomsorgen i offentlig sektor är satt under press att utföra sitt uppdrag samtidigt som den äldre befolkningen växer och det råder brist på omsorgs- och vårdpersonal. Redan nu vittnar kommuner om att det är svårt att rekrytera personal. Om servicenivån ska kunna upprätthållas och kommunerna ska kunna fortsätta leverera "kärnvälfärd" måste det till innovativt arbete för att säkerställa att det finns nödvändig arbetskraft med de rätta kompetenserna.

Covid 19-pandemin drabbade omsorgspersonalen hårt. Många blev sjuka, vilket resulterade i en ohållbar underbemanning på vårdboendena. Förebyggande av smitta och smittspridning är därför ett politiskt prioriterat arbete. Projektet InnoCompTec ska bidra till att befintlig personal vill arbeta kvar, öka motivationen och säkra välbefinnandet, minska sjukfrånvaron och inte minst göra det attraktivt att rekrytera ny arbetskraft till äldreomsorgen.

Rent konkret ska projektet se till att äldreomsorgspersonal får kompetensutveckling genom att använda sig av simulationsteknikerna virtual reality (VR) och augmented reality (AR). Fysiska så kallade Living Labs kommer att etableras i de två kommunerna som ingår i projektet, Vesthimmerland i Danmark och Mölndal i Sverige. Tillsammans med utvalda life science-företag ska labben utveckla VR och AR för att simulera förebyggande arbete och situationer med spridning av infektioner, samt avatar-teknik för att kunna träna personalen i att ha digital dialog med invånare och anhöriga angående smittspridning och smittskydd. Totalt kommer 60 anställda och sex lärare från Mölndal och Vesthimmerland att delta i konkreta designförlopp.

Förutom kompetensutvecklingen får de sex svenska och danska life science-företag som deltar möjlighet att snabba på utvecklingen av sina produkter. Aktiviteterna i projektet kommer också att sammanställas i en handbok för hur projektresultaten bäst kan införas i praktiken.

InnoSleep-projektet har ett särskilt fokus på att främja lika tillgång till rätt behandling för invånare med sömnapné.

Sömnapné är en allvarlig kronisk störning där patienter, på grund av förträngningar av luftvägarna, upplever långvariga nattliga andningsuppehåll (apnéer), vilket leder till avbruten sömn och risk för ett brett spektrum av allvarliga följdsjukdomar, minskad livskvalitet och trafikolyckor. Sjukdomen kan ha dödlig utgång.

InnoSleep är ett dansk-svenskt projekt som bygger på forskningsresultat och det starka nätverk som det tidigare dansk-svenska projektet Sleep Across Waters har byggt upp.

InnoSleep räknar bland annat med att utveckla en rad tekniska lösningar för sömnapnépatienter, som ökar livskvaliteten för patienter och anhöriga. Planen är att ta fram och införa en standardiserad bedömningsplan, som leder till att fler patienter kommer i behandling, och som de motiveras att upprätthålla. Projektet räknar med att många fler patienter kommer att utredas och få tidig behandling. I samarbete med patienter vill projektet även utveckla och införa en patientutbildning, som motiverar sömnapnépatienter att bibehålla sin livslånga behandling.

Brist på kompetens och resurser gör det svårt för kommuner att använda data och digitala tekniker som finns för grön omställning. En svensk-dansk "insatsstyrka" ska främja gröna innovationer och stödja kommunerna i deras arbete.

Klimatkrisen är vår tids största utmaning som forskningsvärlden, företag, offentlig sektor och medborgare gemensamt måste hitta lösningar på. Ett sätt att ta itu med utmaningen är att använda data och digital teknik för att främja innovation. Kommuner och regioner är skyldiga att bidra till den gröna omställningen men saknar ofta kompetens och resurser.

Grunderna till Innotech – TaskForce lades i ett "brobyggarprojekt" med samma namn och med finansiering från Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak. I det treåriga huvudprojektet ska insatsstyrkan etableras och göras operativ. Den kommer att bestå av personer från så väl offentliga organisationer som lärosäten och företag. Insatsstyrkan ska främja innovationer inom smart specialisering riktad mot grön omställning, hållbara städer och landsbygd. Gruppen ska se till att lösningar utvecklas efter enhetliga principer som bygger på standarder, arkitektoniska principer, med mera, så att lösningar lättare kan skalas upp och gynna fler människor.

I insatsstyrkan ligger särskilt fokus på metoder och processer som lämpar sig för teknikintensiva dataprojekt. Projektet ska bland annat göra demonstrationer/testning inom teman som klimat/vatten, 3D stadsutveckling och mobilitet i stad och land. Man ska också utveckla ett processverktyg och skapa en plattform som gör att projektet blir självgående efter projektperioden.

Projektet ser framgångsfaktorer i att insatsstyrkan är förankrad i befintliga kommunala nätverk, projekt och organisationer. På efterfrågesidan finns det drygt 60 danska och 50 svenska kommuner som står i nära kontakt med insatsstyrkan och dess tjänster.

Projektet vill återställa 20-40 våtmarksområden i Sverige och Danmark - ett sätt att både hantera ökande vattenmängder och få utsläppen av koldioxid att minska.

Med klimatförändringar följer större vattenmängder i städer och landområden. För att inte orsaka skador behöver vattenmängderna hanteras. Våtmarker kan vara en nyckel till att lösa problemet, eftersom dessa låglänta marker, på danska kallat lavbundsjorde, kommer att kunna hålla kvar stora mängder vatten.

Både i Sverige och Danmark ligger fokus på att låta dessa låglänta områden svämmas över av vatten och alltså återställas till de våtmarker de än gång varit. Samtidigt som marken tar emot vatten blir den kolrika jorden vattenmättad, vilket innebär att utsläppen av koldioxid minskar. Våtmarkerna ser också till att näringsutläpp från jordbruket minskar, den biologiska mångfalden ökar och grundvattentillgången säkras. Våtmarkerna kan också ge potential för att anlägga förnyelsebara energianläggningar. Genom att tänka multifunktionellt kring uttaget av mark går det att lösa flera problem på ett begränsat område, utan alltför många markintensiva planer.

Projektet Land4Climate har som mål att öka genomförandehastigheten på stora våtmarksprojekt och etablera flera mindre projekt. Detta ska ske genom att kommuner tar sig an rollen som lokal facilitator i tätt samarbete med andra relevanta aktörer. Kommunerna ska genom projektet få den kunskap och de metoder de behöver för att motivera lokala markägare att återställa våtmarker. Kommunerna ska också samordna ansökningsprocesser och genomförandet, vilket ofta involverar flera markägare.

I projektet deltar tio kommuner i Danmark och Sverige. Land4Climate har som förväntat resultat att dessa kommuner, tillsammans med Segeåns Vattenråd och Skogsstyrelsen har satt igång 2-4 våtmarksprojekt per kommun. Uttaget av areal för våtmarker har i genomsnitt varit större i Danmark än i Sverige. Projektet förväntar sig därför att det sätts igång fler projekt i Sverige än i Danmark, men att projekten kommer att omfatta 480 hektar mark i Danmark och 240 hektar i Sverige.

I det här projektet ska startup-företag få hjälp att utveckla sina produktidéer inom life science och hälsoinnovation.

Den globala marknaden för life science och välfärdsteknologiska lösningar växer snabbt till följd av en växande medelklass, fler äldre invånare och en ökning av livsstils- och kroniska sjukdomar. Öresund-Kattegat-Skagerrak-området har en gemensam styrkeposition inom life science och om detta styrkeområde främjas kan Skandinavien bli ett skyltfönster för innovativa hälsolösningar som gagnar tillväxt, sysselsättning, export och folkhälsa i hela området.

Projektet vänder sig till startup-företag inom life science och hälsoinnovation. Målsättningen är att screena 200 företag för att se om de kan få hjälp att utveckla sina produktidéer. Förhoppningen är att hälften av företagen ska delta i en första fas och få en produktutvecklingsplan. I den andra fasen ska kvarvarande projekt få pitcha - sälja in - sina idéer till specialister, testfaciliteter eller större företag i Sverige, Danmark och Norge, som kan bistå med att utveckla produkterna vidare.

Målet är att 45 startups kan matchas lyckosamt och att 80 procent av de deltagande startup-företagen når fram till att introducera sin produkt på marknaden. På en femårsperiod är målsättningen att 50 procent av de deltagande startup-företagen ska ha nått en internationell marknad med sina produkter.

Andelen njursjuka som får dialys i hemmet har varit konstant låg över tid. Ett svensk-danskt-norskt projekt ska testa och utveckla produkter, tjänster och modeller för att öka hemdialysen.

Dialys är en livsuppehållande behandling vid njursvikt och utförs i de flesta fall på sjukhus. Forskning har visat stora fördelar med att påsdialys och bloddialys genomförs i hemmet då det ger bättre livskvalité och positiva hälsoeffekter. Bland annat minskar hemdialys sjukvårdskostnader och ökar möjligheterna för sjuka personer att förvärvsarbeta.

Men trots fördelarna och högt satta nationella mål har andelen njursjuka som får hemdialys varit konstant låg över tid, med stora variationer inom Öresund-Kattegatt-Skagerrak-regionen.

Projektet Mer Hemdialys för Hälsa, Livskvalitet och Kostnadskontroll vill med gränsöverskridande samarbete och personcentrerad vård och hälsoinnovationer öka andelen njursjuka som får egen dialysbehandling i hemmet.

Tester med användare, vård och företag

Projektet kommer, genom upprepade praktiska tester av kommunikation mellan personal på sjukhus och patienter i hemmet, dialysapparatur, och avfallshantering i hemmet, att utveckla produkter, arbets- och kommunikativa modeller i samarbete med brukare av hemdialys. Att involvera användare tillsammans med företag, sjukvårdspersonal och forskare tidigt i design- och utvärderingsprocessen ger värdefulla insikter om vilka svårigheter som hämmat användningen av hemdialys, trots patientorganisationernas önskemål och förväntade kostnadsbesparingar.

Ett förväntat resultat från projektet är att beskriva hur förutsättningarna för ökad hemdialys i Sverige, Danmark och Norge ser ut, utifrån en analys av vilka policies, lagstiftning och kulturella likheter och skillnader som råder. Projektet förväntar att den skandinaviska modellen för hemdialys som projektet utvecklar kommer att ingå i ländernas nationella riktlinjer och kunskapsstyrning i vård av njursjukdom och påverka vårdutbildning och företagens produktutveckling.

Med olika typer av insatser ska MOVE få människor att använda hållbara transporter till och från skola och arbete.

Undersökningar i Danmark, Sverige och Norge visar att bilen är det mest använda transportslaget. Persontransporter och i hög grad de fossilbränsledrivna personbilarna står för en stor del av koldioxidutsläppen. Om vi ska minska utsläppen behöver vi gå och cykla mer. Fler behöver ta kollektivtrafik och vi behöver vänja oss vid att kombinera transportformer, till exempel att ta cykel och buss, eller kickbike och därefter samåka.

MOVE ska arbeta med att få människor att transportera sig mer hållbart genom att påverka vanor och beteenden och utveckla nya insatser inom fyra teman:

1. Barns transport
2. Ungas transport
3. Knutpunkter i ytterområden
4. Pendling
   

MOVE består av ett partnerskap på två regioner, åtta kommuner och två trafikbolag från Danmark, Sverige och Norge. Partnerna representerar alla roller inom offentlig trafikbeställning och upphandling i de tre länderna. Det handlar om trafikbolag, regionala och kommunala trafikbeställare, mobilitetsplanerare, stora arbetsgivare, skolmyndigheter och som värdar för gymnasier och företag inom Kattegatt-Skagerrak-området. Regionerna har också en strategisk tyngd när det kommer till nationell och europeisk transportplanering, vilket gör det möjligt att breda ut insatserna.

Projektet väntar sig att målgrupperna, genom insatserna, får ökad kunskap och kännedom om hållbara transporter och att tester av insatserna bidrar till att tio procent fler testdeltagare ändrar sitt beteende och transporterar sig på ett mer hållbart sätt än de gjorde innan testerna. På längre sikt förväntar projektet att förutsättningarna för hållbara transporter ökar, genom bättre buss- och tågförbindelser samt genom flexibla arbetsgivare och skolverksamheter som gör det möjligt, och premierar, hållbara transporter.

Projektet väntar sig också att insatserna lägger grund för mer hållbara transportvanor hos barn och unga när de blir äldre. Fem till tio år efter projektets slut är ambitionen att de framgångsrika åtgärderna ska användas av kommuner, regioner, trafikföretag, skolor, gymnasieskolor och företag i hela Kattegatt-Skagerrak-området.

Fler unga i Danmark, Sverige och Norge fortsätter att välja bort yrkesutbildning. Genom att skapa samarbeten över gränserna ska NordFokus-projektet lösa kompetensutmaningarna utan att skapa konkurrens mellan länderna.

Projektet bygger på erfarenheter från de tidigare Interreg-projekten Nordisk Jobstart+ och Nordisk Jobløsning, men fokus riktas nu mot en helt ny målgrupp; ungdomar med yrkesutbildning. En generell erfarenhet från de tidigare projekten samt "brobyggarprojektet" Job i Nord är att internationella praktikplatser är ett profilerat område inom yrkesutbildningarna och efterfrågas både politiskt och från näringslivet.

Projektet ska utveckla en gränsöverskridande praktikmodell som kan anpassas till olika skolor och skapa ett nordiskt nätverk, där det ska vara ett naturligt val för både studenter och arbetsgivare att vända sig till de nordiska grannländerna när de söker kandidater/praktikplatser/jobb.

Projektet kommer att fokusera på två primära utmaningar:

1. Utbildningarna måste bli bättre på att samverka över gränserna.
2. Det ska bli lättare för arbetsgivare att hitta relevanta kandidater över gränserna och samtidigt ska kandidaterna vara rustade att agera på en gränslös arbetsmarknad.

Projektet ska skapa en vårdutbildning i att behandla patienter digitalt i det egna hemmet.

Det finns ett stort behov, både i sjukhusväsendet och bland utbildningsorganisationer, att snabbt, enkelt och skalbart kunna kompetensutveckla kliniker i digital behandling av patienter.

Partnerna i Nordic Digital Health & Education (NorDigHE) vill utveckla en digital utbildning för läkare och sjuksköterskor som handlar om att digitalt hantera patienter som får vård i det egna hemmet. Utbildningen ska se till att personalen får nödvändig digital kompetens och nödvändig psykologisk trygghet för att kunna leverera behandlingar virtuellt. Just bristande förtrogenhet med den digitala behandlingsformen och otillräcklig digital kompetens bland vårdpersonalen beskrivs internationellt som huvudorsakerna till att det har visat sig svårt att införa e-hälsosatsningar i klinisk praxis, trots att dessa har varit väldokumenterade.

NorDigHE ska använda sig av erfarenheter från Nordsjællands Hospitals projekt Influenz-er och från Lunds universitets drift av eChildHealth och ICope. Dessa har under de senaste åren utvecklat och testat nya så kallade Hospital-at-Home-modeller med särskilt lovande resultat.

Projektet har startat ett konsortium med offentliga och privata aktörer för att underlätta arbetet med att specialisera läkare inom digital behandling. Konsortiet består av åtta organisationer från Danmark, Sverige och Norge, inklusive två sjukhus: Nordsjælland Hospital och Sahlgrenska Universitetssjukhuset; två professionshögskolor: Københavns Professionshøjskole, Høgskolen i Østfold; ett universitet: Lunds universitet; samt tre företag: Mount Visual, BALOO och Copenhagen Game Lab.

I slutet av projektet kommer en digital Hospital-at-Home-utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal att vara redo för implementering och snabb skalning på de flesta skandinaviska sjukhus och vårdutbildningsprogram. När projektet avslutas räknar partnerskapet med att 400 läkare och studenter i tre länder ska ha gått kursen.

OPTIMIZE ska utveckla tekniska lösningar som löser flaskhalsproblem på sjukhus i svenska och danska regioner och så småningom globalt. Projektet kommer bland annat att optimera hur patienter upplever operationer, med hjälp av virtual reality (VR).

Varje år genomförs cirka 90 000 operationer i Region Själland och cirka 200 000 operationer i Skåne och Västra Götaland. Den överlägset största gruppen patienter på operationsbordet är över 65 år. Vi människor lever längre och därför ökar behovet av att söka kontakt med sjukhusen för att få olika typer av behandlingar. Den demografiska utvecklingen visar att detta antal kommer att växa explosionsartat under de kommande åren.

OPTIMIZE-projektet introducerar två nya teknologier riktade mot sjukvården, som ska bidra till att optimera operationsflödet på sjukhusen.

1) Optimera operationsupplevelsen genom att avleda uppmärksamhet: Projektet kommer att avleda patienternas uppmärksamhet under operationer med en VR-lösning som ersättning för lugnande läkemedel. Patienten tar på sig glasögon och hörlurar och placeras i en virtuell verklighet och får en uppfattning om att vara fysiskt närvarande i en icke-fysisk värld.

2) Optimera vätskebalansen med automatiserad vätskemätning: Projektet arbetar med att hitta en lösning för automatisk vätskemätning och testar för närvarande en tidig prototyp. Tester visar att tekniken fungerar men det finns behov av justeringar i de algoritmer som används och designen ska utvecklas i enlighet med krav på utrustning i sjukvården.

Urbanisering och klimatförändringar leder till ökade mängder regnvatten i städerna, vilket skapar ett akut behov av hållbara lösningar. Med radardata och AI ska projektet Opti-SITE hitta lösningar som kan minska översvämningar och förbättra avloppssystemens effektivitet.

Urbanisering och klimatförändringar gör att det blir mer regnvatten i städerna, vilket leder till översvämningar och överbelastade avloppssystem. Detta skapar ett akut behov av hållbara lösningar för att hantera regnvattnet. Men att byta ut de nuvarande avloppssystemen är väldigt dyrt och inte realistiskt.

Projektet ska använda radardata och AI för att hitta de bästa platserna för naturbaserade lösningar som kan hantera regnvattnet. Genom att identifiera viktiga egenskaper som finns på olika platser, kan projektet se var dessa lösningar fungerar bäst. Projektet kommer också att använda maskininlärning för att hitta de mest effektiva infrastrukturlösningarna som kan hantera regnvattnet till lägsta möjliga kostnad. Exempel på infrastrukturlösningar är fördröjningssystem, regnbäddar, dammar och pumpar.

Projektet kommer att testa metoderna i Landskrona och en del av Köpenhamn. Målet är att utveckla en prototyp som hjälper kommuner och konsulter med hur de ska placera naturbaserade lösningar på bästa sätt.

Dessutom kommer projektet att erbjuda ett system som kan förutse och hantera översvämningar och andra problem i avloppssystemet. Till exempel kan systemet varna för dålig badvattenkvalitet innan det händer, eller stänga av vägar i tid för att förhindra att bilar fastnar i vatten. Genom att agera proaktivt kan projektet bidra till att förebygga olyckor istället för att hantera dem efteråt.

Förväntade resultat:

1. Identifiera kritiska områden: Projektet kommer snabbt att kunna hitta de mest akuta områdena med dagvattenproblem, så att stadsplanerare kan fokusera sina insatser där de behövs mest.
2. Optimera lösningar: Projektet kommer att ge konkreta förslag på var och hur stora infrastrukturlösningar ska vara, vilket gör det enklare och billigare för städer att genomföra åtgärder.
3. Minska översvämningar: Genom att minska belastningen på befintliga avloppssystem kommer projektet att hjälpa till att förhindra översvämningar och avloppsbräddningar (utsläpp av avloppsvatten).
4. Utveckla beslutsstöd: Projektet kommer att skapa en digital plattform som hjälper stadsplanerare att snabbt fatta informerade beslut om gröna lösningar.
5. Öka medvetenheten: Genom att visa på dagvattenproblemen och erbjuda lösningar kommer projektet att öka medvetenheten och stödet för hållbara åtgärder.

För att komma i mål med den gröna omställningen måste biomassans roll och funktion utvecklas mer än vad som är fallet idag. Power Bio kommer att stödja den gröna omställningen genom gränsregional marknadsinnovation.

Det dansk-svenska projektet Power Bio ska främja den gröna omställningen genom att öka försörjningstryggheten, mängden biogas samt produktion av biokol och högvärdiga produkter från gräs, tång och halm. Detta genom förbättrande insamlingsmetoder och gränsöverskridande marknadsinnovation.

Aktörerna bakom Power Bio anser att alla typer av biomassa ska ses som värdefulla råvaror och att vi måste lära oss att utnyttja dem så bra som möjligt med hänsyn till både miljö och klimat och i relation till energisystemets funktion, där biogas är en tillgång för att balansera systemet.

Kampen om biomassa kommer att intensifieras i framtiden. Det finns därför inte utrymme för biomassan att ligga och ruttna vid vägkanter och på stränder eller att deponeras eller brännas. Biomassan ska istället användas till både förnybar energiproduktion och för produktion av högvärdiga produkter. Power Bio har det övergripande målet att öka tillgången på biomassa för grön energiproduktion och högvärdiga produkter, genom effektiv användning av oanvänd restbiomassa och halm.

Ofrivillig barnlöshet är ett växande samhällsproblem. Projektet ReproUnion ska skapa en innovationsplattform för att skynda på innovationstakten gällande fertilitetsbehandlingar.

I Norden har fertilitetstalen sjunkit under det som krävs för att säkerställa en positiv befolkningstillväxt. Detta gör infertilitet till ett växande samhällsproblem. Ofrivillig barnlöshet drabbar idag mellan 15 och 20 procent av alla par. I framtiden väntas ännu fler drabbas av infertilitet, bland annat på grund av ålder, livsstil och miljöpåverkan.

Samtidigt förutspås fertilitetsindustrin växa med cirka 16 procent globalt mellan 2020-2027, som ett resultat av ett ökande behov av fertilitetsbehandlingar.

Innovationstakten behöver bli snabbare för att möta det stigande behovet av avancerade fertilitetsbehandlingar, konstaterar projektgruppen, som ska etablera en innovationsplattform för ökad samverkan mellan akademi, klinik, industri och civilsamhället. Redan under projektperioden kommer detta att leda till utveckling av nya diagnostiska metoder och målriktade insatser som både förbättrar det förebyggande arbetet och behandlingarna av infertilitet.

Innovationsplattformen ska göra partnerskapets redan etablerade, gränsregionala forskningsinfrastruktur tillgänglig, utnyttjad och utvidgad. Plattformen ska också fungera som en testbädd, för att utveckla, testa och validera innovationer från externa parter och ska också kunna stödja innovationsarbete som sker i offentlig verksamhet. Genom projektets plattform får industrin tillgång till spetskompetens och forskningsinfrastruktur vilket bibehåller industrins konkurrenskraft. Samtidigt förväntas den nya entreprenörsmiljön inspirera till att offentlig forskning får konkret nytta i form av patent och framtida "spin-outs".

Sammantaget bidrar samverkan till att innovationskraften ökar genom nya, patientcentrerade metoder som också medverkar till en mer effektiv hälso- och sjukvård i regionen.

Växtskyddsmedel för specialgrödor behöver både vara effektiva och orsaka så lite skada som möjligt. I detta projekt går trädgårdsnäringen i Norden samman för tester med moderna växtskyddsmedel.

Specialgrödor som grönsaker behöver skyddas mot skadedjur, mögel och ogräs för att produktionen ska kunna vara hög och konkurrenskraftig. Samtidigt behöver produktionen vara miljövänlig.

Målet med projektet är att öka användningen av lågriskmedel i specialgrödor. Detta ska ske genom att ta fram bästa praxis för att använda lågriskmedel och sprida den kunskapen över gränserna till odlare.

Det finns flera alternativ till de traditionella, kemiska växtskyddsmedlen, men det är en mångfacetterad grupp av medel. Projektet ska framför allt titta närmare på lågriskmedel och basämnen, men även andra medel kan komma ifråga. Utmaningen är att medlen har andra verkningsmekaniskmer och ofta lägre och varierande effekt jämför med de traditionella bekämpningsmedlen. Därför kan lågriskmedel varken användas eller testas på samma sätt som de traditionella medlen. Det finns därför ett behov av att inhämta kunskap om hur lågriskmedel ska testas för att därefter få fram resultat om medlens effekt och optimal användning. Resultaten ska spridas och användas i kompetensutveckling av rådgivare, odlare och producenter.

Projektet kommer att genomföra sina aktiviteter i samarbete mellan partner i Norge, Sverige och Danmark.

SCALE är en viktig byggsten för att långsiktigt elektrifiera tunga lastbilstransporter i Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Projektet SCALE (Scandinavian Road Logistics Electrified) är en fortsättning på "brobyggarprojektet" med samma namn. Det projektet lyckades samla fem regionala organisationer från Sverige, Danmark och Norge med syfte att skapa gränsöverskridande samarbete genom aktiviteter kring elektrifiering av logistikkedjor.

I huvudprojektet SCALE fortsätter gruppen att utveckla kartläggningen och analysen genom att utöka den med mer relevanta punkter ur vägtransportsynpunkt. Projektet kommer att utöka undersökningen till att omfatta hamnar, depåer, frakt- och mottagningsställen för primärgods, truckstops och serviceställen. Genom att inkludera dessa punkter kan projektet få grepp om en större del av det totala energibehov som potentiellt kan uppstå vid laddning av tunga fordon i projektregionerna.

Projektet planerar att uppdatera kartläggningen av logistikterminaler som genomförts i brobyggarprojektet. Elektrifierade logistikflöden måste etableras så att samhället kan nå de uppsatta klimatmålen och nå dem i tid. Energiförsörjning är en förutsättning för att kunna driva dessa flöden. Genom att bjuda in aktörer från logistiksystemet och sprida projektresultaten genom planerade nätverksträffar och via regionernas etablerade kanaler kommer resultatet att bli angeläget och kunna backas upp av fler aktörer.

Projektet vill ge studenter möjlighet till internationell erfarenhet och praktik – på nära geografiskt avstånd.

Studenter efterfrågar ofta internationell praktik och jobbmöjligheter, vilket finns på nära avstånd inom Kattegatt-Skagerrak-området (KASK). Projektgruppen bakom Scandinavian Employability vänder sig till studenter i Halland och Mittjylland och vill att de ska uppleva KASK som ett attraktivt och tillgängligt område. Det är viktigt att området lyckas behålla och attrahera kompetens, annars finns det risk att framtidens verksamhetsetableringar och kompetens söker sig någon annanstans.

Målet med projektet Scandinavian Employability är därför att inspirera, bygga relationer och möjliggöra för fler studenter att göra praktik inom KASK-området, för att visa på vilka möjligheter som finns i inom ett förhållandevis litet geografiskt avstånd.

Projektet ska låta studenter delta i aktiviteter som förbereder dem för utbildning och praktik utomlands där bland annat Student camps, karriärcoachning och portfoliobyggande ingår. Dessa aktiviteter ska bana väg för att fler väljer att genomföra sin praktik i KASK-området och sedermera också väljer att se området som sin naturliga boende- och
arbetsregion. Projektet kommer även att inspirera och stötta fler verksamheter att vilja och
kunna ta emot praktikanter samt rekrytera studenter i och från KASK-området.

Det som kommer ut av projektets aktiviteter kommer att ligga till grund för att utveckla gemensamma utbildningar och lämplig infrastruktur för fortsatt förvaltning av projektets resultat och former för fortsatt organisatoriskt samarbete.

Projektet ska tillhandahålla utbildning och resurser om hållbara och digitala metoder till anställda i små- och medelstora företag och offentlig sektor som arbetar inom smarta specialiseringsområden.

Små och medelstora företag har utmaningar i att skapa tillväxt och innovation inom exempelvis digitalisering, hållbarhet och entreprenörskapskompetens, vilket begränsar deras långsiktiga lönsamhet och konkurrenskraft. Även sjukhus som driver innovationsprojekt står inför liknande utmaningar. Exempelvis saknas ofta den kompetens och de resurser som behövs för att effektivt navigera i det digitala landskapet. Detta kan bland annat bero på brist på kunskap och förståelse av digital teknik och plattformar, brist på tillgång till resurser och stöd, eller brist på incitament eller regleringar för att driva digital innovation.

Genom att uppsöka och rekrytera företag som är kopplade till de smarta specialiseringsområdena grön omställning, digitalisering, life science och turism kommer projektet att tillhandahålla utbildning och resurser för att öka innovationen. Projektet räknar med att utbilda 200 anställda inom cirka 80 företag.

Samarbetet mellan studenter – som besitter kunskap inom specialiseringsområdena – och företag är en viktig del i att effektivt överföra uppdaterad kunskap inom innovation och entreprenörskap till företag och offentlig sektor. Metoden inkluderar stöd av studenter från tvärgående utbildningar, och kommer att skräddarsys under projektet. Det breda samarbetet är även en förutsättning för att nå en kritisk massa av såväl små och medelstora företag, offentlig sektor som studenter, och för att utveckla en optimerad innovationsmodell.

Scandinavian Growth Creators II bygger vidare på de resultat som ett tidigare projekt, Scandinavian Growth Creators, har uppnått inom affärs- och innovationsutveckling riktad mot mikroföretag i Danmark och Sverige. Bland annat utvecklade och lanserade projektet en verktygslåda för att facilitera affärsutveckling. Denna är fortsatt tillgänglig för kunskapsinstitutioner och företag på tvärs av gränserna.

Projektet ska sätta igång etableringen av cirkulära industriparker i hamnarna Kungshamn i Sotenäs och Hirtshals i Hjørring.

Projektet Skandinaviske Cirkulære Industriparker ska inleda samarbete med företag i hamnarna Hirshals i Hjørring Kommune, respektive Kungshamn i Sotenäs kommun, samt relevanta myndigheter, för att skapa förutsättningar för ett cirkulärt symbiossamarbete.

Ett hamnområde – och företagen i en tillhörande industripark är ett uppenbart utvecklingsområde för grön energi och cirkulär resursanvändning. En affärshamn där det finns en tillhörande industripark bildar ett ekosystem av offentliga och privata företag, där företagen antingen servar hamnen eller hamnen servar företagen. Energibolag levererar energi till dessa företag och transportörerna levererar fraktgods till och från hamnen. Företagen å sin sida är beroende av att kunna skaffa sig kunskap om hur de kan bidra till och delta i den gröna omställningen, och samtidigt behålla sina företag.

Konkret har de två orterna planer på att bygga en grön industripark med fokus på bättre energi- och resursanvändning. Totalt förväntas cirka tre miljarder danska kronor investeras lokalt de kommande åren och projektet kommer därmed att stödja en konkret affärssatsning genom erfarenhetsutbyte över gränserna mellan hamnar, industri och de berörda kommunerna.

I ett idealiskt koncept byggs en grön industripark av ett konsortium, där alla parter i parken samarbetar i en cirkulär ekonomi med kartlagda resursflöden. Restflöden, energioptimering, logistik och etablering av underleverantörer i gröna värdekedjor ska ske i en fast design utifrån symbiostänket. Det handlar om att kartlägga och undersöka möjligheter inom alla typer av energi- och materialresurser, så som vind, biogas, vatten, biomassa, men även att titta på möjligheterna inom transporter, lagerhållning och användning av lokaler och arealer.

Genom att utbyta kunskap med varandra och skaffa sig nya cirkulära kompetenser kommer nyckelaktörerna få en ökad förståelse för förutsättningarna för lokal samhällsutveckling, som är grunden för grön omställning. Det ska bidra till ett bredare och stärkt samspel mellan aktörerna i projektet. Erfarenheter som också ska komma andra europeiska hamnar till del.

Projektet SmartClinic vill skapa en behandlingsmodell för patienter med kronisk sjukdom, som innehåller hälsoteknologiska lösningar.

Patienter med kronisk sjukdom tar upp stora resurser från sjukvårdsväsendet - enligt projektet handlar det om upp mot 80 procent av resurserna. Detta ger långa väntetider och behandlingsförlopp. Den rådande proceduren är att patienter med kronisk sjukdom kallas till regelbundna kontroller i sjukvården, även under perioder när patienterna är stabila och inte har ett pågående sjukdomsutbrott. Detta pressar sjukvårdens kapacitet och minskar flexibiliteten att hantera akuta patienter.

Med smart hälsoteknologi är det möjligt att övervaka patienter på distans, utan att de behöver befinna sig på sjukhuset, vilket frigör mer tid och gör att akut sjuka patienter kan få behandling inom en kortare tidsram.

Syftet med projektet SmartClinic är att utveckla en generisk modell för digitaliserade behandlingsförlopp av patienter med kronisk sjukdom. Som case används sjukdomen kronisk inflammatorisk tarmsjukdom (Inflammatory Bowel Disease, även kallad IBD), med förhoppning att kunna ta fram ett digitaliserad behandlingsförlopp som även kan användas för andra kroniska sjukdomar. Modellen består av två behandlingsförlopp:

• Clinic Online är ett behandlingsförlopp för patienter med ett stabilit sjukdomsförlopp och som därmed inte behöver vara fysiskt närvarande på en klinik för att göra kontrollbesök. Patienten kan övervaka sig själv genom nyutvecklade appar och test-kit.
• Clinic On Demand är ett behandlingsförlopp som fysiskt tar hand om akut sjuka patienter. Hälsoteknologi används på nya sätt, för att ge snabbare testresultat och kunna påbörja behandlingar snabbare än vad som kan ske idag. Till exempel kommer projektet att använda ultraljudsskannrar, ny diagnostisk utrustning, testkit och en
  nyutvecklad avföringsprovpinne för att ta prover från akut sjuka patienter.

Projektet ska ta fram en app där patienter få kunskap om sjukdomens förlopp och förklara hur de kan självövervaka sig. En pilotstudie med svenska patienter ska genom en annan app stärka patienternas självövervakning och stötta dem att reglera sin medicinering.

Behandlingsmodellen och resultaten ska projektet föra vidare till nyckelaktörer som sjukhusledning, vårdpersonal, patientföreningar samt politiker och tjänstemän.

Det finns en potential i att kombinera jordbruk och solenergi för att nå klimatomställningsmålen. Hur solbrukssystemen bäst kan byggas ut ska det här Interreg-projektet undersöka.

För att nå EU:s uppsatta klimatomställningsmål krävs expansion av förnybara energikällor. Utvecklingen av förnybar energiteknik behöver kombineras med energi- och markanvändningseffektivitet.

Danmark och Sverige delar behovet av att hitta lösningar där fler nyttor kan skapas på samma mark. Ett sätt är att kombinera jordbruk och solenergi. Konceptet kallas agrivoltaics men i projektet används det mer nordiska begreppet "solbrukssystem".

För att utvärdera utbyggnaden av solbrukssystem krävs ett utvecklingsarbete. Långsiktiga analyser behövs för att se hur solceller, grödor, jordbruksmaskiner och energilagring kan användas och kombineras i praktiken.  Projektet vill därför skapa ett gränsöverskridande Living Lab, för att i teori och praktik undersöka och demonstrera hur solbrukssystem och energilagring effektivt
kan kombineras på samma mark. Projektet ska bygga upp två demonstrationsmiljöer i vardera land för att ta fram kunskap som behövs på området.

• Demonstrationsmiljön i Flakkebjerg har det enda solbrukssystemet i ÖKS-regionen som redan är uppfört.
• I Varberg ska en helt ny miljö skapas genom att bygga upp flera nya solbrukssystem intill en befintlig, konventionell solcellsanläggning.
• I Halmstad ska en prototyp i trä byggas upp för att bland annat undersöka solbrukssystemens skuggningseffekter och hur det påverkar grödan.
• På Samsø kommer en demonstrationsmiljö att byggas upp efter projektets slut. Under projekttiden ska hela genomförandet och framtagandet av demonstrationsmiljön studeras.

Minst fem år efter projektet slut ska projektets partner och målgrupper kunna ta del av detta Living lab och de fyra demonstrationsanläggningarna.

Projektet ska utveckla och testa metoder för insamling och försortering av textilavfall i Danmark och Sverige.

Inom EU genereras årligen cirka 7,5 megaton textilavfall, men det är bara i genomsnitt 30-35 procent som samlas in. SorText vill öka mängden textilavfall som samlas in, blir återanvänt och återvunnet. På så vis ska den cirkulära ekonomin för textilavfall stärkas.

Bland projektets partner ingår bland annat kommuner, energibolag, avfallsbolag, privata företag och den akademiska världen. Projektet kommer börja med att kartlägga rådande kunskapsläge och vilka teknologier som finns inom textilavfallsområdet.

Försorteringen är projektets kärna. SorTex vill kunna bidra till sänkta kostnader i sorteringen, bidra till nya lönsamma cirkulära affärsmodeller samt en säkrare arbetsmiljö och ökad kompetens hos den personal som arbetar med försortering.

De lösningar som projektet kommer fram till ska gå att skala upp och ner utifrån de förutsättningar som finns på olika försorteringanläggningar i Sverige och Danmark. Projektet kommer också att sammanställa en praktisk metodbok för effektiv och ändamålsenlig textilinsamling i Norden, där just kommuner och dess avfallsbolag är den huvudsakliga målgruppen.

Vid projektets slut räknar man med att tester av insamlingsmetoder har lett till att mängden textilavfall i övriga avfallsfraktioner har minskat med 70 procent. Övriga förväntade resultat är bland annat att omkostnader per ton försorterade textilier ska ha minskat med 20 procent samt att 20 nya arbetsplatser har skapats inom försorteringen, anpassade för utsatta grupper på arbetsmarknaden.

Engångsutrustning för endoskopi är ofta lättare att hantera och mer steril än utrustning för flergångsbruk. Men kan det också vara mer hållbart miljömässigt, hälsoekonomiskt och ge en bättre behandlingskvalitet? Det ska Interreg-projektet undersöka.

Sjukvården står för en stor del av koldioxid- och miljöavtrycket, men detta till trots är det inte så stort fokus på hållbarhet inom sjukhusen. I Danmark står sjukvården för sex procent av de totala utsläppen. Bara i Region Själland står medicinsk utrustning för 19 procent av koldioxidutsläppen och sjukvården står för två procent.

Trenden inom sjukvården går inom många områden mot användning av engångsutrustning, detta då den ofta är lättare att hantera och mer steril. Trenden är även påtaglig i samband med endoskopi där engångsendoskop används vid undersökningar, operationer samt avlägsnande av förstadier till cancer. Den förväntade positiva nyttan är att patienten därmed kan undvika risken att bli infekterad med multiresistenta bakterier, vilket annars kan få allvarliga konsekvenser för patienten och även bli kostsamt för sjukvården.

Projektet ska undersöka om det är mer hållbart att använda engångsutrustning genom att genomföra en livscykelanalys, där man ska titta på koldioxid- och miljöavtryck före, under och efter genomförandet av endoskopier, där antingen endoskop för engångs- eller flergångsbruk har använts.

Förutom att påvisa behandlingskvalitet och avtrycken på miljön kommer projektet att belysa lämplig resursanvändning. Projektet kommer att ha ett hälsoekonomiskt perspektiv samt titta på skillnader mellan Sverige och Danmark.

Om engångsedoskop visar sig vara mer hållbart, lika säkert och resursmässigt fördelaktigt att använda, finns det en stor potential i att utöka användningen inom flera specialiteter, så som urologi, gynekologi, lungmedicin och öron-näsa-hals.

Att i rätt tid identifiera synnedsättning innebär att färre invånare behöver leva med onödiga konsekvenser av synnedsättningen och att de får tidigare och bättre hjälp.

Tidig identifiering och behandling av synnedsättning bidrar till att drabbade personer kan fungera bättre och mer självständigt i sitt liv. Det ökar också välbefinnande och livskvalitet för såväl patienter som anhöriga.

Projektet Uopdaget Synstab (oupptäckt synnedsättning) ska undersöka ouppklarad synnedsättning hos invånare i Öresund-Kattegatt-Skagerrak. Det finns ett stort behov inom området av utveckling och testning av bättre innovativa lösningar för tidig identifiering och tidigare behandling av invånare som lever med synnedsättning. Uopdaget Synstab ser en stor potential i att använda befintlig teknologi inom dessa områden och projektet hoppas kunna optimera diagnostik och behandling av synnedsättning.

Aktiviteterna i projektet riktar sig till invånare med en medelålder på 75+, som av andra skäl än synnedsättning söker vård på en svensk vårdcentral. I projektet ingår även invånare i Danmark och Sverige som är 75+, om anhöriga besöker en optiker och där personen ännu inte är i utredning eller behandling. Slutligen kommer projektet att omfatta en grupp mer utsatta invånare som lever med andra sjukdomar och som har sådana fysiska eller psykiska svårigheter att de får hjälp via kommunal hemtjänst i det egna hemmet.

Det finns barriärer för transportkedjorna i Öresund-Kattegat-Skagerrak-området. Projektet Value4Sea ska bidra till att avhjälpa eller minimera dem.

Långsam och manuellt inriktad tullhantering och kontroll, långa process- och väntetider i terminalområden på grund av låg digitaliseringsgrad, längre transporttider och pressade tidtabeller med ökad bränsleförbrukning som konsekvens. Detta är generella barriärer som finns i ÖKS-områdets transportkedjor. Till detta kommer en ökad press på omställning till mer hållbara energiformer och EU-förordningar inom olika områden som inverkar på operatörernas verksamhet i transportkedjan.

Projektets mål är att hitta förbättringsmöjligheter i transportkedjorna och utveckla ett hållbart hamnterminalkoncept baserat på autonoma transportenheter, uppnå en hög grad av digitalisering och dynamisk trafikstyrning till gater. Projektet ska också utveckla en konfigurerbar "carbon footprint"-konceptmodell för transportskedjor och utveckla digitala prototyper för att kunna integrera olika system och samla in data som innehåller tull- och logistikinformation.

Value4Sea har samlat en rad aktörer i sina aktiviteter med olika typer av kompetenser för att säkerställa förankrade gemensamma lösningar. Hamnar och företag bidrar med data och erfarenheter som ska möjliggöra utvecklingen av gemensamma kunskaper.

Kunskapen rör transportströmmar, flaskhalsar i infrastrukturen, brister i transportutbudet och tullutmaningar mellan södra Norge, Västsverige och Jylland. Projektet ska också identifiera möjliga multimodala transportlösningar mellan länderna som kan bidra till att varuägare och transportörer i högre grad kan effektivisera godsflödet mellan de tre transportssätten och över nationella gränser.

Projektet koordinerar sina insatser med det pågående projektet Grønn Jyllandskorridor, för att utbyta erfarenheter och undvika överlappningar.

Balans- och hörselproblem som beror på störningar i innerörat är vanliga men dolda funktionsnedsättningar. Öre-sund jobbar för mer precisa utredningar, behandlingar och rehabilitering av personer som är drabbade.

Uppskattningsvis har en av sex danskar en hörselnedsättning som kräver behandling, medan hälften av 80-åringarna har, eller har haft, en invalidiserande yrsel. Förlust av hörsel och balans hämmar dagliga aktiviteter och leder till nedsatt funktionsförmåga, fallrisk samt social isolering och förlust av arbetsförmåga. Konsekvenserna kan vara depression och demens. De socioekonomiska konsekvenserna är betydande.

Gemensamt för dålig hörsel och balans är att de båda är dolda funktionsnedsättningar, att tillstånden sällan kan botas med medicin eller kirurgi och att båda sinnena sitter i innerörat. De som drabbas är en bred grupp av utsatta och resurskrävande invånare som har flera vägar in till sjukvården. Vissa remitteras till audionom, öron-, näs- och halsläkare eller neurologer medan andra kommer in på akuten. Den drabbade upplever ofta väntetid eller många undersökningar utan korrekt diagnos. De komplicerade skadorna i innerörat gör att personerna inte sällan blir runtskickade mellan olika specialistmottagningar.

Öre-sund vill i samverkan med näringslivet använda medicinsk vård på distans och avancerad teknologi för att kunna göra bättre och mer precisa utredningar, behandlingar och rehabilitering av personer med störningar i innerörat. Öre-sund ska bygga vidare på erfarenheterna från förprojektet "Menière" som också finansierades av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Projektet ska också undersöka hur balans- respektive hörselstörningar överlappar varandra, både rent diagnostiskt, men också utifrån hur människor upplever att leva med en dold funktionsnedsättning - hur de upplever och använder ny teknik och inte minst vilken betydelse det har för deras livskvalité. Flera nya teknologier kommer att utvecklas och användas inom projektet, bland annat appar och teknisk utrustning för hem-monitorering.