Hur påverkar programmet miljön?

Särskild sammanställning enligt EG-direktivet avseende bedömning av vissa planers och programs inverkan på miljön (2001/42/EG) tillhörande programdokumentet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak

Enligt EG-direktivet avseende bedömning av vissa planers och programs inverkan på miljön (2001/42/EG) skall den beslutande myndigheten i en särskild sammanställning redovisa:

1. Hur miljöaspekter har integrerats i programmet.

2. Hur miljökonsekvensbeskrivning och synpunkter från samråd har beaktats.

3. Åtgärder som avses för uppföljning och övervakning.

Detta dokument, tillhörande programdokumentet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak redovisar hur myndigheten tillämpat EG-direktivet avseende bedömning av vissa planers och programs inverkan på miljön (2001/42/EG, hädanefter SEA direktivet) fram till dess att förslaget överlämnades till kommissionen.

Integration av miljöaspekter

Enligt SEA direktivet (2001/42/EG) ska i en miljökonsekvensbeskrivning finnas en redovisning av hur miljöaspekterna har integrerats i programmet. Miljöfrågornas integrering i programarbetet för Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak har framför allt skett utifrån artikel 6 och 7 i SEA direktivet genom olika samråd mellan programområdets länder och organisationer. Utifrån programmets samråd samt utifrån samarbetet med respektive länders regionala miljöexperter har underlag om miljöförhållanden sammanställts och levererats till programskrivningsprocessen. Andra deltagare i programskrivningsprocessen har också bidragit till att lyfta de horisontella kriterierna, inklusive hållbarhetsaspekter, under arbetets gång. En person i skrivargruppen har haft detta som särskilt ansvar.

Som resultat av ett skriftligt avgränsningssamråd som genomfördes i september 2013 har miljöbedömningen fokuserat på följande aspekter:

  • Klimat
  • Vattenkvalitet i Östersjön, Öresund, Kattegat och Skagerrak 
  • Vattenkvalitet i sjöar och vattendrag
  • Biologisk mångfald (djurliv, växtliv)
  • Landskap (landskapsbild, växter, mark, skog, kulturmiljö)
  • Resurser (mark, vatten, luft, materiella tillgångar, bebyggelse, kulturarv, fornlämningar)
  • Miljörelaterade hälsa (t ex luftkvalitet, förekomst av gifter)
  • Social inkludering (arbete, god arbetsmiljö, ekonomisk och social trygghet, känsla av delaktighet och medinflytande, trygg uppväxt för barn)

Förslaget till program och tillhörande förslag till MKB gick på remiss den 24 oktober 2013 – se vidare under genomförande av samråd.

Öresund-Kattegat-Skagerrakprogrammet omfattar bland annat de tematiska målen 4 (koldioxidsnål ekonomi) och 7 (hållbara transporter). I miljökonsekvensbeskrivningen lyfts insatserna kopplade till dessa tematiska mål som en stor möjlighet att programmet bidrar positivt till en miljömässigt hållbar utveckling. Miljökonsekvensbeskrivningen lyfter programmets tydliga kopplingar till miljömässigt hållbar utveckling i beskrivningarna kring de första tre insatsområdena – Innovationer, Grön ekonomi och Transporter – där man anger regionala styrkeområden med koppling till miljöteknik, eller förslag till insatser eller inriktningar som aktivt bidrar till miljömässigt hållbar utveckling. Vad gäller insatsområdet Sysselsättning bedöms det finnas en risk för en negativ miljöpåverkan och programmet betonar inte lika tydligt det miljömässigt hållbara i detta insatsområde. Totalt sett bedöms dock programmet ändå att kunna bidra positivt till de nationella miljö- och hälsomålen utifrån valet av insatsområden och den tydliga ambitionen att styra i en miljömässigt hållbar riktning.

Programmet har beaktat olika aktörers åsikter och diskussioner som har uppkommit under programmets utformande. Det har varit viktigt att integrera alla inkomna frågor och förslag rörande miljö och klimat i programdokumentet i tidigt skede av programprocessen.

Genomförande av samråd

Programmets miljökonsekvensbeskrivning, som har upprättats enligt artikel 5 i SEA direktivet, har kungjorts i det offentliga samrådet enligt artikel 9 i SEA direktivet. Förslaget till program och tillhörande förslag till MKB gick på remiss den 24 oktober 2013 till 850 aktörer. Svarstiden sattes till den 13:e november, men förlängdes senare till den 19:e december för att följa kraven i dansk lagstiftning. Samrådsunderlaget skickades till alla remissinstanser som angivits av de län, regioner och fylkeskommuner som ingår i ÖKS-regionen. Typer av organisationer omfattade bl.a. Naturvårdsverket eller motsvarande i Sverige, Norge, Danmark, Kommuner/ Kommunalförbund, Länsstyrelser/ Regioner/ Fylkeskommuner, Arbetsmarknads-organisationer, Civila samhället, Näringslivets organisationer, Handels och industri intressenter, Forskning, Utbildning, Finansiärer, Kulturorganisationer samt ytterligare statliga aktörer. Förutom ett riktat utskick publicerades texten med länk till PM:et och Missiv på det nuvarande ÖKS-programmets webbplats, under fliken ”Interreg 5”.

Av de drygt hundra remissvar som inkom var det tolv som berörde miljökonsekvensbeskrivningen. Dessa remissvar har på olika sätt beaktats i det fortsatta arbetet.

Uppföljning och övervakning av betydande miljöpåverkan

Under programperioden måste alla sökande ange på vilket sätt varje projekt ska arbeta med hållbarhetsfrågor avseende miljö, jämställdhet och likabehandling och icke-diskriminering. Dessa insatser följs sedan upp kontinuerligt under hela projekttiden. Projekten bör utformas så att de regionala utmaningarna knutna till hållbarhetsbegreppet tydliggörs och att hållbarhet blir en integrerad del av projektens mål och syften. På programnivå betyder detta att målen blir knutna till kriterierna – som bör kopplas till Europa 2020-målen.

De horisontella kriterierna ses som en möjlig hävstång för att nå programmets resultatmål. Programorganisationen har en viktig roll i att ge stöd åt projekt att använda de horisontella kriterierna på ett sådant sätt. Utbildningsinsatser och utvärderingsinsatser kring horisontella kriterier kan därmed bli aktuella för såväl projekt som för programorganisation.

I programmets övervakningskommitté och styrkommitté kommer det att ingå representanter från danska och svenska miljömyndigheter. På svenska sidan har länsstyrelserna det regionala ansvaret för miljöfrågor och kommer att finnas med i både övervakningskommitté och styrkommitté.

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    300