7 Statsstöd

EU har en konkurrenslagstiftning med syfte att säkerställa en väl fungerande inre marknad. Statsstöd föreligger när offentliga medel gynnar ett enskilt företag eller vissa grupper av företag och det finns risk för att konkurrensen snedvrids. Utgångspunkten är att statligt stöd i huvudsak är förbjudet, dock med vissa undantag. När företag deltar i projekt måste ni säkerställa att de inte får konkurrensmässiga fördelar.

Finns det undantag?
Det finns undantag. Till exempel anser EU-kommissionen att små stödbelopp inte har påverkan på konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna.

Hur gör man för att följa reglerna?
Om företag är involverade i projektet har ni som söker ansvar för att lämna en klar beskrivning av deras medverkan. Ni ska redogöra för detta när ni ansöker, så att det går att bedöma er ansökan i förhållande till regelverk på statsstödsområdet. Om projektet innehåller aktiviteter som innebär statsstöd, måste ni redogöra för hur ni följer regelverket för undantag. Bifoga redogörelsen i en bilaga till din ansökan.

Vem ansvarar för att reglerna om statsstöd följs?
Projektets stödmottagare ansvarar för att genomförandet av projektet följer beslut, lagar och regelverk.

Vad händer om jag bryter mot reglerna för statsstöd?
Om stöd utbetalas i strid mot gällande statsstödsregler, löper såväl stödmottagande partner som företag som tar emot stöd från projektet risk att få betala tillbaka stödet, inklusive ränta.

7.1 Vad är statsstöd

Statligt stöd är när offentliga medel selektivt gynnar aktörer som bedriver ekonomisk verksamhet som är föremål för handel mellan medlemsstaterna.

Alla nedanstående kriterier måste vara uppfyllda för att en åtgärd ska vara statsstöd:

• Offentliga medel
• Mottagaren är ett företag
• Medför ett gynnande för vissa företag
• Snedvrider eller kan snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstater

Offentliga medel
Stöd i form av medel från staten, myndigheter, bolag där staten har ett bestämmande inflytande, statliga stiftelser eller medel från landstingen, kommunerna, bolag med kommunalt bestämmande inflytande samt kommunala stiftelser. Stöd från Interreg-Öresund-Kattegat-Skagerrak och Europeiska regionala utvecklingsfonden räknas som offentliga medel.

Mottagaren är ett företag
Med företag menas i detta sammanhang varje organisation, oavsett juridisk form eller ägande, som med eller utan vinstsyfte bedriver ekonomisk verksamhet, det vill säga som köper/säljer varor eller tjänster på en eller flera marknader.

Medför ett gynnande för vissa företag
Med gynnande menas att stödet ska innebära en ekonomisk fördel som ett företag inte skulle ha fått i sin normala verksamhet, till exempel:

• Direkta bidrag
• Nedsättning av skatt eller avgift
• Lån eller garanti på förmånliga villkor
• Offentliga köp till överpris, försäljning till underpris eller subventionerad lokalhyra
• Kapitaltillskott på andra än marknadsvillkor
• Subventionerade tjänster, t. ex rådgivning, utbildning

Med vissa företag menas att stödet selektivt riktas till vissa företag, till skillnad från så kallade allmänna åtgärder. Exempel på selektiv avgränsning är:

• Stöd riktas specifikt till ett eller flera företag
• Geografisk avgränsning
• Sektors- eller branschspecifika förmåner
• Typ av företag, till exempel storlek eller företagsform
• Utrymme för skönsmässiga bedömningar

Snedvrider eller kan snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstater
Det är tillräckligt om det kan visas att stödmottagare bedriver en ekonomisk verksamhet på en marknad där det förekommer handel mellan medlemsstaterna.

Sammanfattning
Sammanfattningsvis föreligger statligt stöd när offentliga medel selektivt gynnar aktörer som bedriver ekonomisk verksamhet som är föremål för handel mellan medlemsstaterna.

Utgångspunkten är att statligt stöd är förbjudet.

Centrala bestämmelser finns i EUF-fördragets artiklar 107–109, med den grundläggande definitionen i artikel 107.1:

”Om inte annat föreskrivs i detta fördrag, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.”

Undantag
Det finns två undantag där statsstöd är tillåtet. Antingen är det stöd av mindre betydelse, eller faller stödet under det allmänna gruppundantaget. Såväl möjligheten med Stöd av mindre betydelse/De minimis som möjligheten enligt Gruppundantag är reglerade i EU-förordningar och har villkor för att kunna tillämpas.

7.2 Stöd av mindre betydelse – de minimis

Stöd av mindre betydelse, även kallat "De minimis" är det mest tillämpade undantaget från statsstöd.

EU-kommissionen anser att små stödbelopp inte har en potentiell påverkan på konkurrensen och handeln mellan medlemsstaterna. Den anser därför att sådant stöd faller utanför vad som betraktas som otillåtet statsstöd. Stöd av mindre betydelse regleras i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse.

Stöd av mindre betydelse/De minimis kan användas av såväl små- som stora företag, och har heller ingen procentuell gräns, utan kan användas för upp till 100% offentligt stöd. Begränsning finns i form av ett takbelopp på 200.000 euro under tre beskattningsår. Det kan användas såväl för företag som deltar som partner i projekt, som för företag som inte är partner i projektet, men tar del av indirekt stöd i form av hjälp med rådgivning eller affärsutveckling.

Stödmottagare ansvarar för att redogöra för och följa upp att stödet ges i enlighet med gällande regelverk. Detta innefattar att dels redogöra för det stöd som ges till företag genom projektet, dels redogöra för allt annat stöd som företaget fått under de två föregående beskattningsåren och det innevarande beskattningsåret.

Mall för intyg om försumbart stöd finns på programmets hemsida Länk till annan webbplats..

Lead Partner ombesörjer att ”Intyg om Försumbart stöd” fylls i och sänds åter till programmets gemensamma sekretariat innan aktiviteterna med deltagande företag påbörjas.

Insatser som de minimis får beviljas för är mjuka investeringar, till exempel:

• konsultinsatser
• mässdeltagande
• utbildningar och seminarier
• eget arbete
• forskningstid

Den gällande förordningen innehåller regler om hur de minimis får beviljas. I korta drag gäller följande:

• stöd av mindre betydelse kan beviljas till både små och stora företag
• stöd av mindre betydelse får inte beviljas till utgifter som har samband med exportverksamhet
• stöd av mindre betydelse får inte beviljas till företag inom fiske- och vattenbrukssektorn
• stöd av mindre betydelse får inte beviljas till företag inom primär produktion av jordbruksprodukter
• det totala stödet till ett företag får inte överstiga 200.000 euro under en period om tre beskattningsår (innevarande och de 2 föregående beskattningsåren)
• taket för stöd till företag inom vägtransportsektorn är 100.000 euro under tre beskattningsår
• om ett företag ingår i en koncern gäller stödtaket (200.000 euro respektive 100.000 euro) för hela koncernen
• beloppet avser bruttobelopp, det vill säga före skatteavdrag eller annan avgift
• stöd kan räknas ut med hjälp av en bruttobidragsekvivalent
• om stödtaket (200.000 euro/100.000 euro) överskrids kan allt stöd återkrävas
• de minimis får inte kombineras med godkänt statsstöd till samma projekt så att villkoren för sådant statsstöd åsidosätts

7.3 Gruppundantag

Syftet med det allmänna gruppundantaget är att underlätta medlemsstaternas möjligheter att bevilja stöd till företag, utan att det måste anmälas till EU-kommissionen på förhand, och utan att kommissionens uttryckliga godkännande krävs innan något stöd beviljas.

För att ett statligt stöd ska kunna tillämpas under det allmänna gruppundantaget krävs att stödet ges enligt en stödordning med laglig grund (till exempel en förordning eller annat regeringsbeslut) som hänvisar till gruppundantagsförordningen.

Det allmänna gruppundantaget (som ofta förkortas GBER) regleras i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.

Den svenska förordning som medger att statligt stöd under det allmänna gruppundantaget kan tillämpas inom Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak är förordning om förvaltning av program för vissa EU-fonder (SFS 2022:1379).

Exempel på insatser kan gälla rådgivning, affärsutveckling, FoU, innovation och kluster- och nätverkssatsningar.

En artikel är särskilt framtagen för insatser inom Interreg och passar bäst för nästan alla insatser inom Interreg Öresund-Kattegat-Skagerraks beviljade projekt: Stöd när företag deltar i projekt inom Europeiskt territoriellt samarbete.

Flera andra artiklar i gruppundantaget kan också tillämpas inom Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

Nedan följer en sammanfattning av möjligheterna enligt förordning om förvaltning av program för vissa EU-fonder (SFS 2022:1379) och utdrag ur förordning (EU) nr 651/2014:

7.3.1 Stöd när företag deltar i projekt inom Europeiskt territoriellt samarbete

 §15 SFS 2022:1379, artikel 20 (EU) nr 651/2014:

Om ni bedriver ett projekt där företag deltar som partner, så kan undantaget om stöd när företag deltar i projekt inom Europeiskt territoriellt samarbete passa in. Stödberättigande kostnader stämmer överens med stödberättigande kostnader för deltagande i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:

• Personal
• Kontor och administration
• Resor och logi
• Extern sakkunskap och externa tjänster
• utrustning
  

Stödnivån får uppgå till maximalt 80% av stödberättigande kostnader.

§15 SFS 2022:1379, artikel 20a (EU) nr 651/2014:

Om ni bedriver projekt där företag tar del av stöd, så är det möjligt med en stödnivå på 100% så länge stödbeloppet inte överstiger 20.000 euro per företag.

Stödberättigande kostnader är samma som enligt art 20 ovan.

Artikel 20a tillämpas lämpligen när företag som inte är partner i projektet tar del av stöd i form av hjälp som rådgivning eller affärsutveckling.

Maximalt stödbelopp till företag kan beviljas upp till 20.000 euro per projekt.

7.3.2 Forsknings- och utvecklingsprojekt

§18 SFS 2022:1379, artikel 25 (EU) nr 651/2014

Den understödda delen av forsknings- och utvecklingsprojektet ska i sin helhet ingå i en eller flera av följande kategorier: Industriell forskning, Experimentell utveckling eller Genomförbarhetsstudier.

Såväl stora som små företag kan delta. Forskningsorganisationer kan delta med icke-ekonomisk del av sin verksamhet utan att det räknas som statsstöd. Insatserna i projektet ska främja SME.

När det gäller experimentell utveckling, som är den kategori som passar in bäst, så är stödprocentsatsen i grunden begränsad till 25%, men kan oftast höjas till 40% genom att uppfylla villkor om faktiskt samarbete i minst två medlemsstater, eller omfattande spridning av projektresultat. Om en partner är ett SME, så kan det få stödprocentsatsen höjd med ytterligare 10% upp till 50%.

Stödberättigande kostnader:

1. Personalkostnader: forskare, tekniker och annan stödpersonal i den omfattning som de arbetar med projektet.
2. Kostnader för instrument och utrustning i den utsträckning och under den tid som de används för projektet. Om instrumenten och utrustningen inte används under projektets hela livscykel anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande.
3. Kostnader för byggnader och mark i den utsträckning och under den tid som de används för projektet. När det gäller byggnader anses endast de avskrivningskostnader som motsvarar forskningsprojektets livscykel, beräknade på grundval av allmänt accepterade redovisningsprinciper, vara stödberättigande. För mark är kostnader för överlåtelse på affärsmässiga villkor eller faktiska kapitalkostnader stödberättigande.
4. Kostnader för kontraktsforskning, kunskap och patent som köps eller hyrs in från externa källor på marknadsmässiga villkor, samt kostnader för konsulttjänster och motsvarande tjänster som används uteslutande för forskningsverksamheten.
5. Andra allmänna omkostnader och andra driftskostnader, inklusive kostnader för materiel, förrådsartiklar och liknande produkter, som uppkommit som direkt följd av ett projekt. De stödberättigande kostnaderna för genomförbarhetsstudier ska vara kostnaderna för studien.

Stödnivån för varje stödmottagare får i grunden inte överskrida följande:

• 50 % av de stödberättigande kostnaderna för industriell forskning.
• 25 % av de stödberättigande kostnaderna för experimentell utveckling.
• 50 % av de stödberättigande kostnaderna för genomförbarhetsstudier.

Stödnivåerna för industriell forskning och experimentell utveckling får höjas upp till en högsta tillåten stödnivå (80 % offentligt stöd/ 50% EU-stöd) av de stödberättigande kostnaderna på följande sätt:

1. Med 10 procentenheter för medelstora företag och 20 procentenheter för små företag.
2. Med 15 procentenheter om ett av följande villkor är uppfyllt:
   1. Projektet omfattar faktiskt samarbete — mellan företag av vilka minst ett är ett litet eller medelstort företag, eller genomförs i minst två medlemsstater, eller i en medlemsstat och i ett land som är avtalsslutande part i EES-avtalet, och inget enda företag står för mer än 70 % av de stödberättigande kostnaderna, eller — mellan ett företag och en eller flera organisationer för forskning och kunskapsspridning, om den senare står för minst 10 % av de stödberättigande kostnaderna och har rätt att offentliggöra sina egna forskningsresultat.
   2. Resultaten av forskningsprojektet får omfattande spridning genom konferenser, offentliggörande, öppna databaser eller gratis eller öppen programvara. Stödnivåerna för genomförbarhetsstudier får höjas med 10 procentenheter för medelstora företag och med 20 procentenheter för små företag.

Definitioner

Industriell forskning
Planerad forskning eller kritisk analys, som syftar till att förvärva ny kunskap och nya färdigheter för att utveckla nya produkter, processer eller tjänster, eller för att markant förbättra befintliga produkter, processer eller tjänster. Detta inbegriper skapandet av komponenter som utgör delar av komplexa system, och kan inbegripa byggande av prototyper i laboratoriemiljö eller i en miljö med simulerade gränssnitt till befintliga system och till pilotverksamhet, om detta är nödvändigt för den industriella forskningen, särskilt för allmän teknikvalidering.

Experimentell utveckling
Att förvärva, kombinera, forma och använda befintliga vetenskapliga, tekniska, näringslivsmässiga och andra relevanta kunskaper och färdigheter med syftet att utarbeta nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster. Detta kan också inbegripa t.ex. verksamheter som syftar till konceptuell definition, planering och dokumentation av nya produkter, processer eller tjänster.

Experimentell utveckling kan inbegripa utformning av prototyper, demonstration, pilotarbete, testning och validering av nya eller förbättrade produkter, processer eller tjänster i miljöer som motsvarar realistiska driftsförhållanden, där det primära syftet är att göra ytterligare tekniska förbättringar på de produkter, processer eller tjänster som ännu inte är fasta, Detta kan omfatta utveckling av en kommersiellt användbar prototyp eller ett pilotarbete som med nödvändighet är den slutliga kommersiella produkten och som är alltför dyr att producera för att endast användas för demonstration och utvärdering. Experimentell utveckling inbegriper inte rutinmässiga eller återkommande ändringar av befintliga varor, tillverkningsmetoder, tillverkningsprocesser, tjänster eller andra pågående verksamheter även om dessa ändringar kan innebära förbättringar.

Genomförbarhetsstudie
Utvärdering och analys av potentialen för ett projekt som syftar till att stödja beslutsprocessen genom att objektivt och rationellt avslöja projektets starka och svaga sidor, möjligheter och risker samt att identifiera de resurser som krävs för att genomföra det, och slutligen utsikterna för att projektet blir en framgång. (En genomförbarhetsstudie är förberedelse inför forskningsverksamhet, t ex ett forsknings- och utvecklingsprojekt).

7.3.3 Projekt där små- och medelstora företag tar del av stöd och rådgivning

§21 SFS 2022:1379, artikel 28 (EU) nr 651/2014

Om SME:s kan ansöka om att ta del av stöd och rådgivning från projektet, utan att vara partner, så kan Innovationsstöd till små och medelstora företag passa in. Företagen kan ta del av stöd och rådgivning i form av innovationsrådgivnings- och innovationsstödjande tjänster. SMEs som tar emot rådgivning och stöd ska identifieras och ansöka om att få ta del av stöd och rådgivning före insatsen påbörjas.

Stödberättigande kostnader:

1. Kostnader för att anskaffa, validera och försvara patent och andra immateriella tillgångar.
2. Kostnader för utstationering av högkvalificerad personal från en organisation för forskning och kunskapsspridning eller ett stort företag, som arbetar med forskning, utveckling och innovation i en nyinrättad funktion inom det stödmottagande företaget och som inte ersätter annan personal.
3. Kostnader för innovationsrådgivningstjänster och innovationsstödjande tjänster.

Stödnivån får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna.

I det särskilda fallet med stöd för innovationsrådgivningstjänster och innovationsstödjande tjänster kan stödnivån höjas upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna, under förutsättning att det totala stödbeloppet för innovationsrådgivningstjänster och innovationsstödjande tjänster inte överstiger 200 000 euro per företag under en treårsperiod.

Definitioner

Innovationsrådgivningstjänster
Rådgivning, bistånd och utbildning på områdena kunskapsöverföring, förvärv, skydd och utnyttjande av immateriella rättigheter samt användning av standarder och föreskrifter som de omfattas av.

Innovationsstödjande tjänster
Tillhandahållande av kontorslokaler, databaser, bibliotek, marknadsundersökningar, laboratorier, kvalitetsmärkning, testning och certifiering i syfte att utveckla effektivare produkter, processer eller tjänster.

7.3.4 Fler möjligheter

Det finns fler möjliga undantag än de ovan uppräknade, som Konsulttjänster för små och medelstora företag, Små och medelstora företags deltagande i mässor, Innovationskluster, Process- och organisationsinnovation, samt fler som dels inte passar lika självklart med innehållet i Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak, dels kräver god kännedom och förberedelse.

7.4 Hur statsstöd och De minimis följs upp

Följ det särskilda villkoret, särredovisa kostnaderna och utgå från kontroll och revision. Det är tre snabba råd för att följa upp statsstöd och De minimis.

Här är tre korta punkter som ger vägledning i hur du skaffar dig kontroll över statsstöd/De minimis i projektet:

• Särredovisa kostnader gällande statsstöd/ De minimis-stöd
• Säkerställ att särskilt villkor följs (innehåll och takbelopp, stödprocent)
• Räkna med kontroll/ revision

Beräkna statsstöds-/ De minimis-belopp per privat deltagande aktör (beroende på särskilt villkor):

• Beräkna stödberättigande kostnader, och därefter
  
• Beräkna stödprocent för statsstödsdelen och/ eller
  
• Beräkna samlat statsstöds-/ De minimis-belopp per mottagare.

Exempel

• Samtliga kostnader kopplat till respektive privat deltagare.
  
• Dra ifrån kostnader som inte är kopplat till statsstöd.
  
• Dra ifrån eget bidrag (om ej externt offentligt finansierat).

Tänk på

• Spara underlag; redovisning, beräkning, innehåll/ förklaring.
  
• Ansvar ligger hos deltagande företag och projektets partner.
  
• Konsekvens om villkor inte följs: Återbetalningsskyldighet av stödbelopp (även bidragsekvivalent), inklusive ränta, för de företag som gynnats.