7 Statligt stöd

EU har en konkurrenslagstiftning med syfte att säkerställa en väl fungerande inre marknad. Utgångspunkten är att statligt stöd inte är tillåtet, men det finns vissa undantag. Om företag deltar i ert projekt måste ni säkerställa att konkurrensen inte snedvrids.

7.1 Vad är statligt stöd

Statligt stöd, även kallat statsstöd, är när offentliga medel gynnar ett företag eller vissa grupper av företag och det finns risk att konkurrensen snedvrids.

För att en insats ska innebära statsstöd krävs att nedanstående kriterier är uppfyllda:

  • Offentliga medel
  • Stödmottagaren är ett företag
  • Medför ett gynnande för vissa företag
  • Snedvrider eller kan snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstater

Offentliga medel är stöd från:

  • Myndigheter
  • Statliga bolag och stiftelser
  • Regioner, kommuner samt regionala och kommunala bolag och stiftelser
  • Europeiska regionala utvecklingsfonden, inklusive Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak

Stödmottagaren är ett företag

Med företag menas i detta sammanhang varje organisation, oavsett juridisk form eller ägande, som med eller utan vinstsyfte bedriver ekonomisk verksamhet, det vill säga som köper/säljer varor eller tjänster på en eller flera marknader.

Medför ett gynnande för vissa företag

Med gynnande menas att stödet ska innebära en ekonomisk fördel som ett företag inte skulle ha fått i sin normala verksamhet. Exempel där företag gynnas är:

  • Direkta bidrag
  • Nedsättning av skatt eller avgift
  • Lån eller garanti på förmånliga villkor
  • Offentliga köp till överpris, försäljning till underpris eller subventionerad lokalhyra
  • Kapitaltillskott på andra villkor än marknadsvillkor
  • Subventionerade tjänster, t. ex rådgivning, utbildning

Med vissa företag menas att stödet selektivt riktas till vissa företag, till skillnad från så kallade allmänna åtgärder. Exempel på selektiv avgränsning är:

  • Stöd riktas specifikt till ett eller flera företag
  • Geografisk avgränsning
  • Sektors- eller branschspecifika förmåner
  • Typ av företag, till exempel storlek eller företagsform
  • Utrymme för skönsmässiga bedömningar

Snedvrider eller kan snedvrida konkurrensen och påverkar handeln mellan medlemsstater

Det är tillräckligt om det kan visas att stödmottagare bedriver en ekonomisk verksamhet på en marknad där det förekommer handel mellan medlemsstaterna.

7.1.1 Direkt eller indirekt statsstöd

Om ett företag är partner i projektet och mottar stöd, så kallas det direkt stöd.

Om ett eller flera företag är målgrupp för och tar emot ett projekts gynnande insatser, till exempel i form av rådgivning, som förmedlas via någon av projektets partner, så kallas det indirekt stöd.

7.2 Vad är inte statsstöd

Allmänna åtgärder och främjandeinsatser genom information och kunskapsöverföring där omfattning och inriktning av insatserna är sådana att inget direkt eller indirekt företagsgynnande uppstår.

För att en insats ska räknas som allmänt främjande, snarare än som ett selektivt gynnande av företag, så gäller att det handlar om förmedling av information och kunskaper som är av allmänt intresse.

Inbjudan för deltagande ska vara öppen och insatserna ska genomföras i kollektiv form, exempelvis i form av enstaka konferens- eller seminariearrangemang. Företagens engagemang består främst i deras närvaro. Företagen får inte någon ekonomisk ersättning för den tid som läggs ned och det förmedlas inga företagsspecifika utvecklings- eller rådgivningsinsatser.

Exempel är insatser för att intressera och motivera företag att dra nytta av de möjligheter till stöd som ges, med avseende på ett genomförande i senare fas. Syfte kan också vara att samla olika aktörer för att ge inspiration, sprida goda exempel eller ge tillfälle till utbyte av kunskap och erfarenheter. Det gäller också för insatser som på ett övergripande sätt kan ge orientering om olika typer av offentliga regelverk, belysning av aktuella trender inom näringslivsutveckling eller om mera grundläggande förutsättningar för att göra affärer.

7.3 Undantag

Det finns undantag som kan användas när företag deltar i era projektaktiviteter. Vilket undantag ni bör använda beror på hur företaget/företagen deltar i projektet.
De möjligheter till undantag som passar bäst inom Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak är:

  • de minimis (stöd av mindre betydelse)
  • stöd under det allmänna gruppundantaget (GBER)

Båda möjligheterna är reglerade i EU-förordningar och för att kunna använda dem måste de tillhörande villkoren uppfyllas.

7.3.1 De minimis

De minimis, även kallat stöd av mindre betydelse eller försumbart stöd, är det mest tillämpade undantaget. Det kan användas av företag som deltar som partner i projekt (direkt stöd) och av företag som är målgrupp i projekt, som tar del av indirekt stöd i form av till exempel hjälp med rådgivning eller affärsutveckling.

I korta drag gäller följande regler för de minimis:

  • Stöd av mindre betydelse kan beviljas till både små och stora företag.
  • Det totala stödet till ett företag får maximalt uppgå till 200 000 euro under en period om tre beskattningsår (innevarande år och de två föregående beskattningsåren).
  • Taket för stöd till företag inom vägtransportsektorn är 100 000 euro, under tre beskattningsår.
  • Om ett företag ingår i en koncern gäller stödtaket för hela koncernen.
  • De minimis har ingen procentuell gräns, utan kan användas för upp till 100% offentligt stöd.
  • Stödbelopp avser bruttobelopp, det vill säga före skatteavdrag eller annan avgift.
  • Stöd kan räknas ut med hjälp av en bruttobidragsekvivalent (motsvarande det belopp som deltagande företag skulle ha haft som kostnad om inte stöd beviljats till insatsen, alternativt projektets kostnad för insatsen).
  • Stöd av mindre betydelse får inte beviljas till:
    • utgifter som har samband med exportverksamhet
    • företag inom fiske- och vattenbrukssektorn
    • företag inom primärproduktion av jordbruksprodukte.
  • De minimis får inte kombineras med annat godkänt statsstöd till samma projekt, så att villkoren för det andra statsstödet inte längre uppfylls.
  • Om stödtaket (200 000 euro/100 000 euro) överskrids kan allt stöd återkrävas.

De minimis får beviljas för mjuka investeringar, till exempel:

  • konsultinsatser
  • mässdeltagande
  • utbildningar och seminarier
  • eget arbete
  • forskningstid

Innan projektaktiviteterna startar ska lead partner se till att deltagande företag fyllt i bilagan ”Intyg om försumbart stöd” och att bilagan skickas in till programmets gemensamma sekretariat för godkännande. I bilagan redogörs dels för det stöd som ges till företaget genom projektet, dels för allt annat de minimisstöd som företaget fått under de två föregående beskattningsåren och det innevarande beskattningsåret.

7.3.2 Det allmänna gruppundantaget

Syftet med det allmänna gruppundantaget (GBER) är att underlätta medlemsstaternas möjligheter att bevilja stöd till företag, utan att det måste anmälas till EU-kommissionen på förhand, och utan att kommissionens uttryckliga godkännande krävs innan något stöd beviljas.

Exempel på insatser kan gälla rådgivning, affärsutveckling, FoU, innovation och kluster- och nätverkssatsningar.

Det finns två artiklar som är särskilt framtagna för insatser inom Interregprogram och passar för nästan alla projekt inom Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak:

  • Företags deltagande i Interregprojekt – GBER artikel 20
  • Begränsade stödbelopp till företag för deltagande i Interregprojekt – GBER artikel 20a

Det finns även andra artiklar i gruppundantaget som kan tillämpas inom Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak (se exempelvis GBER artikel 28 nedan).

Företags deltagande i Interregprojekt - GBER artikel 20

Om ni bedriver ett projekt där företag deltar som partner och tar emot direkt stöd, så kan artikel 20 användas som undantag.

De stödberättigande kostnaderna ska vara följande:

  • Personal
  • Kontor och administration
  • Resor och logi
  • Extern sakkunskap och externa tjänster
  • Utrustning

Stödnivån får uppgå till maximalt 80 % av stödberättigande kostnader.

Vid beräkning av stödnivån ska allt offentligt stöd till insatsen räknas samman, det vill säga att extern offentlig finansiering ska räknas samman med stöd från Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak.

För att kunna använda undantaget kan ett företag alltså endast motta ytterligare 20 % offentligt stöd, till exempel i form av extern offentlig medfinansiering, utöver programmets EU-finansiering på 60 %. För norska IR-medel kan ett företag endast motta ytterligare 30% offentligt stöd utöver programmets finansiering på 50%.

Begränsade stödbelopp till företags deltagande i Interregprojekt – GBER artikel 20a

Om ni bedriver projekt där företag tar del av stöd i begränsad omfattning, kan artikel 20a tillämpas. Artikeln passar att använda i projekt där företag som inte är partner i projektet tar del av indirekt stöd, till exempel rådgivning eller affärsutveckling.

Denna artikel i det allmänna gruppundantaget är ett enklare alternativ till de minimis-stöd, då det inte behövs något särskilt intyg.

Maximalt stödbelopp som kan beviljas ett företag är 22 000 euro per projekt.

Innan projektaktiviteterna startar behöver förvaltande myndighet godkänna projektets beskrivning av metod som säkerställer att takbeloppet inte överskrids.

Allt offentligt stöd till insatsen räknas samman, det vill säga Interregprogrammets stöd och offentlig medfinansiering. Det finns ingen procentuell begränsning, utan det kan användas för upp till 100% offentligt stöd.

Projekt där små- och medelstora företag tar del av stöd och rådgivning – GBER artikel 28

Om små och medelstora företag (SME) ansöker om att ta del av stöd och rådgivning från projektet, utan att vara partner, kan GBER Art. 28 användas. Företagen kan ta del av stöd och rådgivning i form av innovationsrådgivnings- och innovationsstödjande tjänster.

Denna artikel i det allmänna gruppundantaget kan vara ett alternativ om utrymmet för de minimis-stöd är utnyttjat, eller stödet per företag är högre än 22 000 euro (Art. 20a).

SME:s som ska ta emot rådgivning och stöd behöver identifieras, ansöka och ta emot beslut om att få ta del av stöd och rådgivning, före insatsen/aktiviteten påbörjas.

Stödberättigande kostnader:

  1. Kostnader för att anskaffa, validera och försvara patent och andra immateriella tillgångar.
  2. Kostnader för utstationering av högkvalificerad personal från en organisation för forskning och kunskapsspridning eller ett stort företag, som arbetar med forskning, utveckling och innovation i en nyinrättad funktion inom det stödmottagande företaget och som inte ersätter annan personal.
  3. Kostnader för innovationsrådgivningstjänster och innovationsstödjande tjänster.

Stödnivån får inte överskrida 50 % av de stödberättigande kostnaderna. Vid beräkning av stödnivån ska allt offentligt stöd till insatsen räknas samman.

I det särskilda fallet med stöd för innovationsrådgivningstjänster och innovationsstödjande tjänster (3) kan stödnivån höjas upp till 100 % av de stödberättigande kostnaderna, under förutsättning att det totala stödbeloppet för innovationsrådgivningstjänster och innovationsstödjande tjänster inte överstiger 200 000 euro per företag under en treårsperiod.

Definitioner

Innovationsrådgivningstjänster: rådgivning, bistånd och utbildning på områdena kunskapsöverföring, förvärv, skydd och utnyttjande av immateriella rättigheter samt användning av standarder och föreskrifter som de omfattas av.

Innovationsstödjande tjänster: tillhandahållande av kontorslokaler, databaser, bibliotek, marknadsundersökningar, laboratorier, kvalitetsmärkning, testning och certifiering i syfte att utveckla effektivare produkter, processer eller tjänster.

7.4 Ansökan och uppföljning

Om projektet innehåller aktiviteter som innebär statsstöd ska ni vid ansökan lämna en tydlig redogörelse för aktiviteterna, vilka företag som gynnas samt vilka kostnader som är kopplade till aktiviteterna. Detta gör ni i min ansökan i avsnitt 8 ”Riktar sig ert projekt till företag?” samt i Tid- och aktivitetsplanen.

Ni ska följa projektbeslutets särskilda villkor. Det innebär att ni behöver ha kontroll över och hålla isär kostnaderna för statsstöd eller de minimis-stöd och utgå från att kontroll och revision kan komma att göras.

7.4.1 Redogörelse av statsstöd vid ansökan

Företag kan antingen ta emot direkt stöd som partner, eller ta emot indirekt stöd i form av insatser i andra led som kostnadsfri rådgivning, affärsutveckling eller liknande.

Vid direkt stöd till företag som är partner ska ni redogöra för de aktiviteter och därtill hörande kostnader som innebär statligt stöd, samt vilket undantag ni menar kan tillämpas för partnerns budget.

Om företag tar emot indirekt stöd, som förmedlas via någon av projektets partners budget, ska ni redogöra för och göra en beräkning av det stöd som tillfaller respektive företag. Det kan till exempel röra sig om enskild rådgivning, vid ett eller flera tillfällen, med ett visst antal timmar till en viss kostnad till ett visst antal företag.

Kostnader för övergripande projektsamordning hos Lead partner och Koordinerande partner och som generellt sett är nödvändiga för att hantera krav kring administrationen av projekt som finansieras av Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak räknas inte som statsstöd.

Följande räknas som övergripande koordinering vid projektets genomförande:

  • Arbete med övergripande ledning av projektet
  • Redovisning och löpande uppföljning av genomförandet
  • Sammanställning och vidareförmedling av underlag för ansökan om utbetalning av stöd
  • Utvärdering
  • Resultatspridning

7.4.2 Att beräkna stats- eller de minimis-stöd

Hur man beräknar stats- eller de minimis-stöd beror på vilket sätt företagen gynnas av insatsen, vilket undantag som passar och de villkor som gäller för undantaget. Det är skillnad på om det rör sig om direkt stöd till partner eller indirekt stöd som förmedlas till ett eller flera företag, och om undantaget medger möjlig stödnivå i procent eller möjligt stödbelopp per mottagare. Nedan följer kort vägledning för de vanligaste situationerna:

Beräkning av direkt stöd till partner som inte får överstiga viss stödnivå i procent

  • Summera samtliga kostnader kopplat till respektive företag/partner.
  • Kostnader som inte räknas som statsstöd tas inte med.
  • Beräkna den procentandel som stödet utgör i förhållande till respektive företags/partners kostnader.
  • Kontrollera att stödnivån i procent är tillåten enligt undantaget. Obs! Egen medfinansiering räknas inte som stöd, förutom extern offentlig medfinansiering.

Ovanstående vägledning till beräkning passar när ett företag deltar som partner och regleras enligt undantaget i artikel 20 GBER.

Beräkning av indirekt stöd som inte får överstiga ett takbelopp

  • Summera samtliga kostnader kopplat till deltagande företag.
  • Dra ifrån kostnader som inte är kopplat till statsstöd.
  • Fördela stödet per företag
  • Dra ifrån eget bidrag från respektive företag (om ej externt offentligt finansierat).
  • Beräkna värdet av stödet som förmedlas till respektive företag.
  • Kontrollera att värdet av stödet inte överstiger takbeloppet för undantaget.

Ovanstående vägledning till beräkning passar när ett eller flera företag tar del av till exempel kostnadsfri rådgivning eller affärsutvecklingshjälp som förmedlas via någon av projektets partners budget, och regleras enligt undantaget i artikel 20a GBER eller De minimis.

7.4.3 Hur följs statsstöd upp

I ett särskilt villkor i beslut om stöd framgår hur stats- eller de minimis-stöd regleras i ert projekt. När projektet är beviljat ansvarar projektets partner som förmedlare och mottagande företag för att stödet följer gällande regler och villkor.

Redan vid ansökan om stöd är det viktigt att fastställa en bra metod för att beräkna och hålla isär kostnader för stats- eller de minimis-stödet. Det gör att ni kan ha kontroll över stödet, följa upp och säkerställa att de särskilda villkoren följs vad gäller innehåll och takbelopp eller stödnivå i procent.

Vad händer om ni bryter mot reglerna för stats- eller de minimis-stöd?

Om stöd utbetalas i strid mot gällande regler, löper såväl stödmottagande partner som företag som tar emot indirekt stöd (till exempel kostnadsfri rådgivning) från projektet risk att få betala tillbaka stödet, inklusive ränta.

  • Konsekvens om villkor inte följs: Återbetalningsskyldighet av stöd (även bruttobidragsekvivalent/bruttovärdet av det indirekta stödet), inklusive ränta, för de företag som gynnats.

Tänk på

  • Spara underlag; redovisning, beräkning, innehåll/ förklaring.
  • Ansvar ligger hos deltagande företag och projektets partner.

7.5 Grundläggande bestämmelser

  • Förvaltande myndighet för Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak kan med grund i svensk förordning (2022:1379) om förvaltning av program för vissa EU-fonder besluta om de minimis- eller statligt stöd enligt det allmänna gruppundantaget.
  • Stöd av mindre betydelse (de minimis) regleras i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse.
  • Det allmänna gruppundantaget (GBER) regleras i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget.
  • I fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) artiklarna 107–109, finns centrala bestämmelser med den grundläggande definitionen i artikel 107.1: ”Om inte annat föreskrivs i detta fördrag, är stöd som ges av en medlemsstat eller med hjälp av statliga medel, av vilket slag det än är, som snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen genom att gynna vissa företag eller viss produktion, oförenligt med den gemensamma marknaden i den utsträckning det påverkar handeln mellan medlemsstaterna.”
Hjälpte informationen på sidan dig?